Add value skulle hjälpa oss att se skolans bidrag till höjda kunskapsnivåer

Skolverket kom i maj med besked om vilka skolhuvudmän som de valt ut för att erbjuda dem insatser för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Skolinspektionen har, mot bakgrund av sina erfarenheter vid inspektioner, kommit med rekommendationer till Skolverket om vilka skolenheter och skolhuvudmän som ska erbjudas att delta i Samverkan för bästa skola.

Det handlar bara om skolor som har låga kunskapsresultat eller har hög andel av elever som inte fullgör sina studier och där huvudmannen bedöms inte kunna åtgärda dessa problem och höja kunskapsresultaten på egen hand. De skolhuvudmän som tillkom i maj var bara kommunala huvudmän. Sedan tidigare finns det dock några fristående huvudmän som ingår i samverkan. Hela listan med huvudmän som Skolverket samverkar med eller har samverkat med finns här. Det är totalt 72 skolhuvudmän, varav 9 fristående och det handlar om 302 förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet.

Förhoppningsvis leder åtgärderna till att det faktiskt blir resultatförbättringar. En enkel check på detta skulle vara om Sverige hade ett system där vi mäter add value, dvs hur mycket skolan bidrar med att höja elevens kunskapsnivå. Tyvärr finns det inget sådant, därmed blir också utvärderingen av insatserna svårare.

Jag konstaterade i mitt förra blogginlägg att Sverige har en kommunal skolkris. Det är 104 kommunala skolhuvudmän där eleverna lämnade den kommunala grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan för ett år sedan. Vi hör inte Anna Ekström tala om detta så ofta. Hon talar mer om ”rätt blandning av elever” och att hon vill styra skolvalet. Glädjande nog kan jag konstatera att utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (s) verkar mer bekymrad över den stora andel elever som lämnar grundskolan utan behörighet till fortsatta studier. Jag hörde henne tala om detta vid flera tillfällen i Almedalen. Det är mycket välkommet fokus i skoldebatten!

 

Skolverket skickade nyligen ut ett pressmeddelande om att de kräver tillbaka de sk ”likvärdighetspengarna” från ett antal skolhuvudmän. Förutsättningarna för att detta särskilda statliga stöd ska utgå är att skolhuvudmännen inte sänker budgeten för undervisning och elevhälsa. Vi har kritiserat denna utformning av det statliga stödet, det viktiga måste ju ändå vara effekterna av pengarna. Inte att det måste vara minst en viss angiven summa. SKL har också kritiserat utformningen och vi hoppas att detta kommer att leda till förändringar av utformningen av statsbidraget. Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, har bloggat om effekterna av statsbidraget.  Statskontoret har också fått ett uppdrag att utvärdera statsbidraget så det rimliga vore att regeringen avvaktar resultatet av denna utvärdering och inte, som man indikerat, fortsätter att höga statsbidragets nivå.

Det är tuffa tider för många skolhuvudmän, fristående som kommunala. Det var en fristående huvudman som var med i Skolverkets pressmeddelande om återbetalning av pengarna. Det som inte framgick att pressmeddelandet vara att det var den fristående skolan som kontaktat Skolverket och meddelat att de inte kommer att kunna leva upp till villkoren för statsbidraget och att summan därför återbetalas.

/