Borde inte ministerns "one-liner" vara Kommunala skolor ska bidra bättre till bra kunskapsresultat än idag. ?

· ·
Av Ulla Hamilton, 19 Jun 2019

Lyssnade på den debatt mellan Anna Ekström (s) och Kristina Axen Olin (m) som Expressen arrangerade i förra veckan. Som vanligt kom debatten att ta utgångspunkten i huvudmannaskapet och det som jag reagerade på är Anna Ekströms uttalande ”Friskolorna ska bidra bättre till bra kunskapsresultat än idag .”

Vad menar hon med det?

Tittar vi på Skolverkets SALSA-statistik så kan vi konstatera att friskolor levererar bättre kunskapsresultat när man tagit hänsyn till elevernas bakgrund. Förbundet har gjort en sammanställning av detta under de senaste åren. Den visar tydligt att friskolor ”överpresterar” i förhållande till förväntat resultat. Av de 50 skolor som ”överpresterar” mest är 37 friskolor.

Jag tittade nyligen på Skolverkets statistik när det gäller grundskolor läsåret 2017/18 (de aktuellaste i skrivande stund), och då specifikt andelen elever som saknar behörighet till gymnasieskolan när det lämnade grundskolan. Jag satte gränsen vid de som hade 20% eller fler elever som saknade behörighet. På listan finns då 118 skolhuvudmän, varav 14 är friskolor. Dvs det är 104 kommuner som har en statistik som visar att minst var 5:e elev som lämnade grundskolan för ett år sedan gjorde det utan någon behörighet till gymnasieskolan. Det är i sanning skrämmande siffror. I vissa av dessa kommuner finns det en asylsökande elever, men det förklarar inte att det är så många. Inte heller kan man skylla på att det finns många elever som har gått till friskolor och därmed ”dränerat” de kommunala skolorna på elever.

När man jämför siffrorna ska det också påpekas att det är skolhuvudman- så det är ju det sammantagna resultatet i kommunernas skolor som visas. Flera av de 14 friskolorna är sk resursskolor, dvs specialiserade på barn med särskilda behov.

Det borde inte finnas något viktigare att tala om än hur denna utveckling kan vändas. I stället har vi en utbildningsminister som hela tiden fokuserar på de 15% elever som går i friskolor. Och dessutom vid upprepade tillfällen påstår att ”Friskolorna ska bidra bättre till bra kunskapsresultat än idag .”

Om man menar allvar med att segregationen är ett problem så handlar det ju om att titta på vad de skolor som är framgångsrika gör, oavsett vilken elevsammansättning  de har och oavsett huvudmannaskap. Skolinspektionen har ju också konstaterat att det finns kvalitetsskillnader mellan skolorna. En del väljer uppenbarligen att kalla det för skolsegregation. Mycket talar dock för att det handlar om ledarskap och struktur i arbetet på skolan. Exemplet Sjumilaskolan, med flera, visar vilken betydelse som ledarskapet i skolan har, oavsett elevsammansättningen. Det finns mycket som kan göras här och nu bara genom att ta lärdom av andra. Men ministern har uppenbarligen bestämt sig för att fortsätta att opinionsbilda mot friskolor. Det är beklagligt. Det verkliga hotet när det gäller segregationen finns i dessa siffror – 104 kommuner där var femte elev lämnade skolan utan behörighet till gymnasiet. Man kan med fog fråga sig – vad gör alla dessa ungdomar idag? Hur ser deras framtid ut?  Borde inte ministerns ”one-liner” vara Kommunala skolor ska bidra bättre till bra kunskapsresultat än idag. ?