Gäller ministerns påstående även ABF som bedriver bla SFI-undervisning på kommuners uppdrag?

· · ·
Av Ulla Hamilton, 31 Maj 2019

Den svenska friskoledebatten är förunderlig. Det spelar ingen roll att friskolorna levererar goda resultat, att lärare trivs bättre i friskolor än i kommunala skolor, att fler barn än någonsin vill gå i friskolor. Belackarna hittar hela tiden invändningar. Naiv som jag är tycker jag att fokus borde ligga på de skolor som de 85% av barnen går i – kommunala grundskolor. Där resultaten dessutom på många håller verkligen inger oro inför dessa elevers framtid.

Men icke. En liten återblick – ytterst schematisk- visar hur argumenten går i rundgång. I stället för att vara stolta över att vi har ett unikt system som innebär att rik som fattig kan gå i friskolor så gör belackarna allt för att rycka undan mattan för verksamheterna. Samtidigt som allt fler vill ha en plats i en friskola.

Före 1990 – Privatskolor är fel – alla har inte råd att gå där. De måste bort.Antalet friskolor minskade dramatiskt. Många av de som försvann var det som idag slarvigt kallas ideburna.

1990- talet – friskolereformen införs. Friskolor är ok men terminsavgifter ska inte vara tillåtet och inte heller andra avgifter. Enda intäkten ska vara skolpeng som är densamma som kommunens. Kommunen ska ha insyn i friskolan.

2000- talet – en hållbar ekonomi är viktig för att friskola ska få tillstånd – Skolinspektionen ska ha full insyn i verksamhet och ekonomi i sin granskning. Kommunen har även rätt till insyn.

2010-talet – Eftersom friskolor lever på skattepengar så måste de omfattas av offentlighetsprincipen.

Vem var det som från början kom med beslutet om att friskolor i princip bara får leva på skolpeng? Litar de som driver att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen inte på den granskning som kommuner och Skolinspektionen gör? Litar de inte på att den redovisning som sker av ekonomin i friskolornas årsredovisningar inte stämmer?

Tycker de att den enda intäkt som friskolor har – skolpengen- ska användas till byråkrati?

Utbildningsministern skriver på twitter; ”Offentlighetsprincipen har tjänat Sverige väl under lång tid. För mig är det självklart att den ska ge insyn i verksamhet som skattebetalarna finansierar.”

Insyn finns som sagt idag. Men frågan är:

Gäller ministerns påstående även ABF som bedriver bla SFI-undervisning på kommuners uppdrag? Skanska som gör jobb åt kommuner? Revisorer som gör jobb åt kommuner? Advokater som gör jobb åt kommuner? Fria teatergrupper som lever på offentliga bidrag? De ungdomsorganisationer som får offentliga stöd? Listan kan göras lång.

Eller gäller det bara verksamheter där politiken förbjudit andra intäkter än skattemedel?

Det vore faktiskt ärligare att säga som det är – vi vill inte ha friskolor.

Friskolor har inget emot insyn. Vi har sagt – tala om vilket problem ni vill lösa, var transparensen saknas, och lagstifta om det. Men att lägga hela offentlighetsprincipens regelverk på friskolor är oproportionerligt. 95 procent av alla friskolor har bara en eller två skolor. Proportionalitetsprincipen är en viktig princip i en rättsstat.

/