Det finns skäl att påminna om varför det är fel i grunden att välfärdsföretag ska omfattas av offentlighetsprincipen och därmed behandlas som en myndighet. 

Av Ulla Hamilton, 15 Apr 2019

Under flera år har frågan om att välfärdsföretag ska omfattas av offentlighetsprincipen diskuterats. För friskolornas del var frågan aktuell som en kompromiss i den sk Friskolekommittén. Kompromissen innebar att en utredning skulle tillsättas. Så har också skett. Det som också har skett är att överenskommelsen har brutits eftersom den förra regeringen Löfven tillsatte Reepalu-utredningen. Det konstaterade Jan Björklund efter det att han hört regeringsförklaringen 2014.

I skrivande stund är frågan åter aktuell pga att ett förslag är på remiss som omfattar hanteringen av börsnoterade friskolor och offentlighetsprincipens förenlighet med den lagstiftning som rör börsnoterade företag.

Med anledning av detta finns det skäl att påminna om varför det är fel i grunden att välfärdsföretag ska omfattas av offentlighetsprincipen och därmed behandlas som en myndighet. Jag utgår från exemplet friskola, men jag vill påminna om att det också diskuteras att vårdföretag och omsorgsföretag ska omfattas av offentlighetsprincipen.

Varför infördes offentlighetsprincipen för flera hundra år sedan?

Offentlighetsprincipens grundläggande syfte är att allmänheten ska ges möjlighet att vara en del av den konstitutionella kontrollen av hur våra folkvalda representanter, samt deras myndigheter, utövar sin makt under lagarna. Det var viktigt att förhindra korruption mm i myndighetsutövningen, därav kravet på offentlighet. Huvudmannen för en fristående skola består inte av folkvalda representanter och är inte en myndighet. Förvisso har verksamheten inslag av myndighetsutövning, men det är inte samma sak som att hela verksamheten är en myndighet. Det är rimligt att själva myndighetsutövningen granskas, vilket också sker redan idag via tex Skolinspektionens granskningar och kommunernas insynsrätt i friskolorna.

En friskola kan inte jämställas med en kommun.

En kommun är en myndighet. Kommunerna ha en administrativ support som gör att dessa frågor kan hanteras via centrala dokumenthanteringssystem med tillgång till registratorer, kommunjurister, arkivarier m fl stödfunktioner för hanteringen av registrering, dokumenthantering och sekretessprövning av allmänna handlingar. Även små kommuner har tillgång till detta vilket innebär att kommunens skolor, om så kommunen endast har en enda skola, får stöd i sin dokumenthantering och i de tillgänglighetskrav och sekretessprövningar som offentlighetsprincipen medför. Det finns en kommunal kompetens och struktur för att hantera dessa frågor. Det har inte friskolor, 95 procent av alla friskolehuvudmän har dessutom bara en eller två skolor.

En konsekvensanalys kan inte utgå ifrån hur ofta handlingar begärts ut från kommunala skolor.

Det går inte att bortse från den ideologiska debatt som råder om friskolor, en debatt som saknas om kommunala skolor. Ett införande av krav på handlingsoffentlighet blir mot denna bakgrund självfallet mer betungande för en friskola, med större konsekvenser. Ett avskräckande exempel på vilka konsekvenserna kan bli ges av Kalmar kommun. De har anställt en tjänsteman på heltid för att hantera enbart en av kommuninvånarnas rättigheter enligt handlingsoffentligheten. En sådan följd för en mindre fristående skola skulle vara katastrofal. Vi kan inte heller utesluta samordnade attacker på enskilda verksamheter med politiskt bakomliggande motiv. Det skulle räcka med att en samordnad grupp skickar ett mail om dagen under en vecka till en mindre skola för att i stort sett alla resurser skulle behöva riktas mot dokumenthanteringen. En enskild individ kan, som ovan nämnts relativt enkelt, med inte så omfattande arbete eller tidsförlust, sätta igång en stor hantering av dokument som riskerar bli helt förödande för en skola. Det kan gälla upprepad korrespondens som måste diarieföras. Det är något som måste beaktas bättre i konsekvensbeskrivningarna.

Tidigare utredningar har avvisat införandet av offentlighetsprincipen för friskolor

Tidigare utredningar har diskuterat att bl a friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. I betänkandet Privata utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) sägs följande på s. 241: ”Ett krav på privata utförare att tillämpa offentlighetsprincipen skulle också leda till en kraftigt ökad administrativ börda. En privat utförare har inte nödvändigtvis samma system för exempelvis dokumentation och diarieföring som en kommunal förvaltning. Det skulle kunna bli mycket kostsamt för privata utförare att tvingas anpassa sig till ett sådant krav.”

Friskolorna har inget emot öppenhet men det måste vara proportionerligt.

En annan lösning än att införa handlingsoffentlighet i fristående skolor vore att ange i tex skollagen vilka dokument och uppgifter, utöver de som redan idag är offentliga, som bör vara öppna och tillgängliga för allmänheten. Då kan syftet med öppenhet uppnås utan de oproportionerliga effekter som blir fallet om friskolor skulle omfattas av offentlighetslagstiftningen. Att tvinga in friskolor i den administrativa struktur som offentlighetsprincipen innebär är, menar vi, inte förenligt med proportionalitetsprincipen. En viktig princip för lagstiftande.

Läs vårt tidigare remissvar här