Att leta fel hos friskolor leder inte till att det blir bättre för de elever som går i de skolor som fungerar dåligt.

· · ·
Av Ulla Hamilton, 08 Okt 2018

SvD har publicerat ett antal artiklar om friskolor den senaste veckan. Dagens artikel lyfter elevernas bakgrund, att elever som går i friskolor har mer välutbildade föräldrar än elever i kommunala skolor och att friskolor har en låg andel nyanlända elever. Det är intressant att media lägger så stor tid på att ”hitta fel” hos friskolor och så lite tid att ta reda på hur det kommer sig att det fortfarande är en så stor andel elever som lämnar kommunala grundskolor utan fullständiga betyg. Trots allt är det ju 85 procent av alla elever som går i kommunala skolor.

Det faktum att många alltjämt inte känner till att man kan välja skola och att kommunerna, trots att de har en skyldighet att informera om skolvalet inte gör det, skulle annars kunna vara en intressant tema för en artikel.

Ett annat skulle kunna handla om hur kommuner har hanterat frågan om nyanländas skolplacering. Friskolornas riksförbund drev på för att friskolor skulle kunna ta emot nyanlända elever. För detta krävdes en lagändring så att friskolor med kö inte kunde ta emot nyanlända elever. Lagändringen kom, vilket vi är glada för, men tyvärr kom den ganska sent. Många elever var redan placerade. Många kommuner missade att informera de nyanlända om att de kan välja skola. Förbundet uppvaktade tex Stockholm stad och uppmanade dem att informera om det fria skolvalet och om att samarbeta med friskolorna. Våra medlemmar ville bidra till att avlasta kommunen. För att kunna ta emot nyanlända elever så krävs det att friskolan känner till att det finns nyanlända elever, en information som kommunen äger. Tyvärr valde många kommuner att inte informera friskolorna om att de hade behov av platser. Och nu kritiseras friskolorna för att de inte har tagit emot tillräckligt många nyanlända elever. Så en artikel om varför kommunerna, tex Stockholm, valde att agera på detta sätt vore intressant att läsa. Liksom hur det kommer sig att tex Helsingborg valde att samarbeta med friskolorna från första början. Men det är ju enklare att utmåla friskolor som ointresserade än att ge hela bilden.

Av Skolverkets statistik framgår bland annat att friskolorna är överrepresenterade (20 procent av skolorna) när det gäller elever med utländsk bakgrund. Bland skolor som har över 50 procent elever med utländsk bakgrund så återfinns 102 friskolor och 399 kommunala.

Det är uppenbart intressantare att ägna sin tid åt att hitta fel hos friskolor, att hävda att fördelningen av elever är fel och att elevsammansättningen gör att det är enklare att få bra resultat för en friskola, än att fundera på hur det kommer sig att resultaten är så dåliga i många kommunala skolor, oavsett elevsammansättning. Att leta fel hos friskolor leder inte till att det blir bättre för de elever som går i de skolor som fungerar dåligt.

Skolverket visar i sin rapport ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor” att under tidsperioden 2010-2015 så kan 57 procent av skillnader mellan skolors resultat förklaras av elevsammansättningen (att jämföra med 85 procent  år 2000-2010).

De skriver ”Andelen av de ökade resultatskillnaderna mellan skolor som ökad skolsegregation kan förklara minskar nu betydligt. En betydande andel, 43 procent av ökningen, måste därmed ha andra orsaker än en ökad skolsegregation av elever utifrån de variabler vi använder.” Skolverket säger alltså att det är 43 procent ”annat” än elevernas bakgrund som kan förklara skillnaderna i resultat. De spekulerar i rapporten om att det kan handla om mer motiverade elever, bättre ledning på skolan, lärarkårens inställning osv.

Deras slutsats är intressant – ”Att samma bakgrundsvariabler förklarar allt mindre av mellanskolvariationen tyder på att det måste finnas andra orsaker till att resultatskillnaderna mellan skolor ökar.” Detta har också Maria Jarl mfl skrivit om i sin bok ”Att organisera för skolframgång”.

Det skulle göra stor skillnad om vi kunde få en skoldebatt som handlade om dessa perspektiv. Tänk om någon journalist skrev en artikel om detta och om hur en skola jobbar för att faktiskt  åstadkomma skillnad. För det är nämligen INGEN, så vitt jag vet, som har uppmärksammat detta i Skolverkets rapport. Debatten fortsätter att handla om var eleverna kommer ifrån och elevsammansättningen i stället för om vad de gör som är framgångsrika, oavsett elevernas bakgrund. Skolforskningen framhåller ju också vikten av att fokusera på det som händer i klassrummet, att ha höga förväntningar på alla elever och oavsett bakgrund och en skolledning som har fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Men en skoldebatt som tar sin utgångspunkt i framgångsrika exempel verkar inte intressera den svenska journalistkåren, för dem verkar det vara viktigare var eleverna kommer ifrån än vart de är på väg.

ps. Skolverkets sk SALSA-statistik utgår ifrån elevernas bakgrund och vad de förväntas prestera och vad de sedan får för betyg. Läs den rapport som vi gjort av Skolverkets mått och vilka skolor som presterar bättre, och sämre, än förväntat mot bakgrund av elevsammansättningen. Även det ett intressant artikeluppkast… ds.

/