Men visst vore det bra om tex någon forskare skulle tycka att det är intressant att ta reda på om det som Skolkommissionen och regeringen tror fungerar också faktiskt gör det i verkligheten.6,5 Mdr kronor är trots allt ganska mycket pengar.

· · ·
Av Ulla Hamilton, 26 Sep 2018

Regeringen Löfven har infört ett system med statsbidrag för en likvärdig skola. Det är ett statsbidrag till skolhuvudmännen som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan. Skolverket meddelade i ett pressmeddelande igår   hur ansökningar från huvudmän och pengarna har fördelats. Totalt handlar det i år om 1 miljard kronor men på sikt är tanken att detta statsbidrag ska omfatta hela 6,5 Mdr kronor. Det är väldigt mycket pengar. Idén kommer ursprungligen från den sk Skolkommissionen och den har sin grund i att man konstaterar att kommuner fördelar resurserna på mycket olika sätt när det gäller skolan. Det är många skolhuvudmän som inte klarar av det sk kompensatoriska uppdraget. Tanken är då från Skolkommissionen, och i förlängningen regeringen, att det ska finnas ett statligt bidrag som skolhuvudmännen kan söka där pengarna fördelas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Variablerna för fördelningen av bidraget baseras på;

  • vårdnadshavaren utbildningsnivå,
  • året när eleven invandrade till Sverige,
  • vårdnadshavarens inkomst,
  • elevens kön,
  • ekonomiskt bistånd till vårdnadshavaren,
  • om eleven är bokförd på samma adress som båda vårdnadshavare,
  • antal syskon som är folkbokförda i hemmet,
  • socioekonomisk status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd.

Alla huvudmän som kan ta del av bidraget har tilldelats en bidragsram och sedan kan de söka bidraget. För att få bidraget måste man förbinda sig att inte minska kostnaderna för undervisning i grundskola, personal i förskoleklass eller för elevhälsa. SKL har påpekat det orimliga i detta krav då det påverkar tex rörelseutrymmet för extra satsningar. Vi instämmer i denna kritik.

Det intressanta med detta statsbidrag är att det inte verkar vara utformat utifrån en vetenskapligt beprövad modell. Skolkommissionen skriver om att resurser har betydelse och att kompetenta lärare, hur resurserna används mm är viktigt. Men de presenterar inget vetenskapligt belägg för att det är just denna utformning av statsbidraget leder till en mer likvärdig skola och en bättre kunskapsutveckling. Det verkar mera vara en förhoppning. Samtidigt vet vi att det finns ett stort behov av resurser för många elever – oavsett socioekonomisk bakgrund – som har särskilda behov i skolan. Med en modell där stora resurser fördelas utifrån ovan nämnda socioekonomiska bakgrundsfaktorer riskerar de att råka än mer illa ut än vad som är fallet i dagens system. Vår jurister får många frågor från bekymrade medlemmar som har sin grund i en kommunal ovilja att bevilja tilläggsbelopp till elever som har uppenbara särskilda behov. Den modell som regeringen nu har sjösatt tar ingen hänsyn till dessa elever.

Det sägs ofta att skolpolitiken ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men det verkar inte gälla i detta fall. Det rimliga i rådande läge vore att genast sjösätta en följeforskning för att på så sätt få reda på om denna enorma penningsatsning faktiskt leder till det man vill åstadkomma. Regeringen verkar inte ha gett ett sådant uppdrag till Skolverket, ej heller till någon annan. Men visst vore det bra om tex någon forskare skulle tycka att det är intressant att ta reda på om det som Skolkommissionen och regeringen tror fungerar också faktiskt gör det i verkligheten.6,5 Mdr kronor är trots allt ganska mycket pengar.

Detta bara som ett litet inlägg i debatten om att skattepengarna ska användas för det de är till för. Frågan hänger i luften – ger detta statsbidrag för en likvärdig skola faktiskt stärkt likvärdighet och stärkt kunskapsutveckling? I skrivande stund verkar svaret på den frågan vara ”ingen som vet, ingen som vet”. Men så behöver det ju inte vara.

/