Rätt utformat kan skolvalet bidra med information om vad som gör vissa skolor eftertraktade och vad som gör att andra väljs bort.

· · · · ·
Av Ulla Hamilton, 27 Aug 2018

Tankesmedjan Tiden presenterade idag en rapport om skolvalet. Rapporten är skriven av forskarna/nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme. Jag deltog i ett panelsamtal som följde på presentationen, tillsammans med Erik Nilsson statssekreterare hos Anna Ekström, Åsa Fahlén ordförande LR och Tankesmedjan Tidens chef Daniel Färm.

Det är välkommet att det kommer en rapport som tar utgångspunkt i att vi har ett skolval, att det ska finnas kvar och hur det kan utvecklas. Det är verkligen ett steg framåt jämfört med det ständiga krypskytte mot friskolor som präglat den senaste mandatperioden. Människor vill välja skola och som Erik Nilsson konstaterade – det är nog väldigt svårt att backa bandet när vi nu har infört ett skolval i Sverige.

På Friskolornas årsmöteskonferens i april medverkade Dany Kessel och talade om skolvalet även där, även om han inte gick så långt som vi vill, att det ska införas ett obligatoriskt skolval. Han underströk vikten av att föräldrar och elever har bra information som underlag till sitt skolval. Tyvärr så är det stor brist på den typen av information idag vilket gör att många är hänvisade till mer ”mjuk information” som tex andras erfarenhet och det får ligga till grund för skolvalet i stället för mer skarp information som kvalitet och skolans förmåga att förmedla kunskaper.

Det hävdas i debatten att den svenska skolan har blivit mer segregerad. Många framställer friskolereformen och skolvalet som orsaken till detta. Dock har IFAU visat att den största orsaken till skolsegregation, då uttolkat som den socioekonomiska sammansättningen av eleverna i skolan, är boendesegregationen i kombination med den närhetsprincip som kommunerna tillämpar, ca 85 procent har sin grund i boendesegregationen. Det är också detta som rapporten tar upp som en viktig anledning till segregationen. Det förtjänar att påpekas att 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Och vem vet hur det hade sett ut om inte friskolereformen gjort det möjligt att välja en annan skola än den närmast bostaden.

Tittar vi på de senaste siffrorna i PISA-rapporten från 2015 så kan vi konstatera att Sverige har den 4:e lägsta skolsegregationen bland OECD-länderna om vi tittar på skolornas socioekonomiska elevsammansättning. Endast Finland, Island och Norge har lägre. I Sverige är den 13,3 procent, i Finland 12,8 procent och OECD-genomsnittet är 23,5 procent. När vi diskuterar dessa frågor kan man fundera på vad som är en ”lagom nivå”.

Idag är det i olika uttolkningar av  närhetsprincipen som gäller för antagning till kommunala skolor samt kö och syskonförtur för friskolor. Det undantag som gjorts för friskolor är den kvot som infördes för att kunna ta emot nyanlända elever i friskolor som har kö. Tyvärr var det få kommuner som var intresserade av att samverka med friskolorna i detta arbete, de placerade helt enkelt de nyanlända eleverna i de egna skolorna. Rapporten pläderar för större frihet för huvudmännen när det gäller urvalsgrunder för antagning och föreslår en gemensam antagning oavsett huvudman.  Det kan vara intressant att fundera på hur man kan gå vidare på den vägen som kvoten innebär, som ju öppnat för större flexibilitet, men samtidigt är det viktigt att systemet är förutsägbart och transparent.

När det gäller förslaget om gemensam antagning konstaterade Dany Kessel att han, vid samtal med friskoleföreträdare, har förstått att det inte finns någon tilltro från friskolehåll till att kommunerna skulle hantera ett gemensamt antagningssystem på ett opartiskt sätt. Han föreslår därför att det ska vara en oberoende aktör som hanterar antagningen. Han menar också att förhållandena ser väldigt olika ut i olika kommuner och därför bör det finnas möjlighet för kommunerna att använda sig av en bredare palett av olika urvalskriterier ”så att de kan bekämpa skolsegregationen utifrån de lokala förhållandena.” Det är lätt att ge honom rätt i den bild han ger av friskolornas inställning i denna del. Och det finns goda grunder för detta mot bakgrund av hur många kommuner hanterar friskolorna.

Rapportförfattarna har ett intressant resonemang kring vad ett väl utformat skolvalssystem skulle kunna bidra med i form av ökad information. De skriver:

”När elever/vårdnadshavare deltar i ett skolval uppstår en mängd värdefull information som kan utnyttjas för att bättre möta den efterfrågan som finns. Den här informationen kan nyttjas av både kommuner och fristående aktörer på ett antal sätt. Exempelvis kan man använda den för att analysera vilka egenskaper hos en skola som gör att många söker sig dit och vilka egenskaper som gör att många söker sig bort. Denna typ av information kan användas för att till exempel utöka kapaciteten på efterfrågade välfungerande skolor, etablera nya skolor där det finns efterfrågan, identifiera skolor där åtgärder behöver sättas in för att eleverna inte ska flytta till andra skolor eller i vissa fall lägga ner skolor där inga elever vill gå. Ett systematiskt och strukturerat arbete med detta skulle sannolikt kunna förstärka skolvalets positiva effekter. ”

Vikten av information kan inte nog understrykas och där vill jag påpeka att många kommuner har en underlåtenhetssynd här. De ska enligt lag informera om skolvalet, men hur många är det som faktiskt har tagit fram information som ger en bra grund för att göra valet?

Sammantaget är det en intressant rapport. Vi instämmer inte i allt, men välkomnar att det nu har kommit ett inspel för att faktiskt utveckla skolvalet. Den utvecklingen måste ske på ett sätt så att det inte underminerar det enskilda valet och bidrar till att alla får bättre information om de olika skolor som finns. Det som forskarna också påpekar, att rätt utformat kan skolvalet också bidra med information om vad som gör vissa skolor eftertraktade och vad som gör att andra väljs bort.