De kanske viktigaste följderna av att vi har friskolor och skolval är att debatten om kunskap, resultat och skolkvalitet lever idag och att skolor kan inspireras av varandra och på sätt har alla bättre förutsättningar att utvecklas. Alternativ och val driver på förbättringen hos alla huvudmän.

· ·
Av Ulla Hamilton, 23 Aug 2018

Landets friskolor har haft en fantastisk expansion sedan det blev möjligt att välja skola utan att behöva betala avgifter. En ständig fråga är: Är friskolor eller kommunala skolor bäst?

Den frågan har DN nu tagit sig an genom att jämföra några parametrar. De kommer fram till att skillnaden i resultat är små, efter att resultaten justerats beroende på elevens bakgrund. De pekar också på lärartäthet, andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och hur betygen skiljer sig från övriga signaler på eleverna skolprestationer.

De nämner inte att skolans ledning fungerar bäst på friskolor, att lärare på friskolor är mer nöjda med sin arbetssituation eller att både lärare och elever är mer nöjda i Skolinspektionens utvärderingar (här och här). Det är saker som de kunde ha tagit med, men allt får ju inte plats i tidningen. Därför tänkte jag utveckla DNs beskrivning lite.

Skyller på elevernas bakgrund

De senaste åren har det blivit allt vanligare att svaga skolresultat ”ursäktas” med elevens bakgrund. Problemet till att skolan inte ens förmår få eleven till godkänd kunskapsnivå (betyg E på skalan F till A) puttas över på eleverna och deras familjer. Frågan är om skolan gör rätt saker om de inte lyckas lära eleverna de mest grundläggande kunskaperna? Forskaren Maria Jarl, menar att de inte gör det.

”– Oavsett vilka elever man har så kan man skapa förutsättningar för alla om man jobbar på ett bra sätt. Den här studien är ett erkännande för rektorers och lärares professionella kompetens. Det är centralt att man har tron på att det man gör är viktigt”, säger Maria Jarl.

Hon har jämfört prestationerna i skolor med likartade förutsättningar och pekar på att skolor som lyckas sämre inte arbetar på ett lika bra sätt som de lyckas bättre. Här räcker det inte att skylla på eleverna.

Lärartäthet kan inte jämföras för hela grundskolan

Lärartäthet varierar mellan skolor beroende t ex vilka årskurser som finns på skolan och ur stor skolan är. Det är missvisande att jämföra hela grundskolan. Vill man jämföra lärartäthet (vilket i sig inte är ett särskilt bra mått på kvalitet, inte minst med tanke på att vissa lärare säger att de inte får ägna sig åt kärnuppgiften) måste man jämföra åtminstone skolor med samma årskurser. Vid en sådan jämförelse har friskolor högre lärartäthet i de flesta skolgrupper som jämförs. Jämför man t ex skolor med åk 1 till 9 som är gruppen med flest elever är det i genomsnitt 12,4 elever per lärare i friskolor och 12,5 i kommunala skolor.

Skolor som anses ha ett mindre gynnsamt elevunderlag får mer pengar (det skriver Dagens Samhälle om idag, 23/8), detta trots att det egentligen inte finns forskning som stödjer att mer pengar leder till bättre resultat. SKL bloggar om det idag. Eftersom friskolor i genomsnitt har en större andel elever med högutbildade föräldrar innebär det mindre pengar, i genomsnitt drygt 10 procent lägre skolpeng. Vissa kommuner omfördelar upp till 25 procent av budgeten till skolor som anses behöva mer pengar enligt den undersökning av SKL som Dagens Samhälle skriver om, ofta för att anställa fler lärare. Skolor som får mindre pengar kan inte förväntas ha genomsnittlig lärartäthet. Lärartäthet är inte ett bra kvalitetsmått.

Behöriga lärare minskar även i kommunala skolor

Alla skolor måste i första hand anställa behöriga lärare om det finns. Men det råder stor lärarbrist i Sverige, det känner de flesta som följer skoldebatten till. Det gör att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen sjunker, både i kommunala och fristående skolor. Varför är då andel med pedagogisk examen lägre i friskolor? Friskolor är ofta små. Det är en aspekt av friskolor som är mycket uppskattat – såväl av föräldrar som politiker som vill ha mångfald av alternativ i skolan. Men det är inte säkert en liten friskola kan erbjuda en lärare en heltidstjänst för att undervisa i de ämnet hen har sin utbildning. Det blir helt enkelt svårare för en liten skola att konkurrera om de färdigutbildade lärare som finns.

Bekymmersamt med olikvärdig betygssättning

Att betygen i svensk grundskola under flera år ökade samtidigt som resultaten i internationella mätningar som PISA sjönk under många år (för att senast bli bättre) tyder på att betygsättningen i Sverige inte varit rättvis och det finns ett mått av sk betygsinflation. Att elever verkar får ett högre betyg än de förtjänar förekommer på såväl friskolor som kommunala skolor och det är förstås inte bra. Det finns ingen entydig förklaring till att det är så, men bland orsaker som nämns är att betygskriterierna är svåra att tolka för lärare och att lärare vill vara snälla och t ex putta upp elever över kanten. Att betyg skiljer sig mellan nationella prov och slutbetyg behöver inte betyda att slutbetyget är fel. Det finns utrymme att förbättra sig utifrån resultatet på nationella prov. Givetvis ska man gå till botten med saker om det finns mönster som inte kan förklaras på det sättet. Skolverket har på senare tid tagit initiativ till kurser för lärare i betygsättning.  

Detta i sig visar att även Skolverket ser problemet med kompetensen på detta område.

I Skolverkets rapport om övergången mellan gymnasieskola och högskola har de inte uttalat sig om varför det ser ut som det gör. Man kan inte dra någon som helst slutsats av denna rapport som är ett registerutdrag utan analys. Se Eva Durhan i Skolvärlden:

”– Det vi har gjort är en registerstudie där vi har tittat på statistik hur det ser ut med utvecklingen i svensk skola. Då visar statistiken det här och vad vi avser att göra i fortsättningen är att göra en kvalitativ studie och se vad det här beror på. Det är nästa steg, säger hon till Skolvärlden.”

Jag är bekymrad över betygsinflation, men man måste också tänka på att skillnader kan bero på fler saker. Kvalitetsdebatten får inte förenklas.

De kanske viktigaste följderna av att vi har friskolor och skolval är att debatten om kunskap, resultat och skolkvalitet lever idag och att skolor kan inspireras av varandra och på sätt har alla bättre förutsättningar att utvecklas. Alternativ och val driver på förbättringen hos alla huvudmän. Dessutom skapar det möjligheter för enskilda att starta skola, lärare får fler arbetsgivare att välja på och elever får större möjlighet att välja den skola som passar hen bäst. För visst har det blivit en stor mångfald av friskolor tack vare friskolereformen. Tidigare fanns det ju bara kommunala skolor att välja på. Att sedan elever och föräldrar väljer skolor på ett sätt som politiker inte gillar är en annan sak, det får de stå ut med. För alternativet, att politiker placerar elever där de anser att det blir rätt blandning, det kommer föräldrar och elever aldrig att acceptera.

Personligen hoppas jag att alla föräldrar tar ställning till enskilda skolor, snarare än att döma efter beskrivningar av friskolor och kommunala skolor som grupp. Friskolorna är väldigt olika emellan sig. Det är konstigt att det inte är mer debatt om att det borde finnas bättre information om de olika skolorna så att föräldrar och elever kan göra ett mer välgrundat val än vad som är fallet idag.