När Anna Ekström var generaldirektör för Skolverket ville hon veta vad Engelska skolan gör för att vara så framgångsrika. Idag är hon gymnasieminister och vill stoppa dem och andra friskolor som är AB från att starta nya skolor. Statsrådet förefaller tomhänt när det gäller svaret på de frågor som allmänheten tycker är de viktiga. Är det därför (s) valt att fokusera på friskolorna i valdebatten?

· · ·
Av Ulla Hamilton, 20 Aug 2018

Runt om i vårt land är det nu skolstart. Några började redan förra veckan, andra börjar denna. Även om det var länge sedan minns jag hur det var den där första dagen i skolan efter sommarlovet. Skulle det komma några nya klasskamrater, nya lärare? Var de som ägnade sig åt mobbing fortfarande kvar på skolan? Skulle de fortsätta att sätta skräck i ”sina utvalda offer”? Hade några flyttat för att deras föräldrar ville att de skulle gå i en annan skola? Många känner nog igen sig i detta, men samtidigt är det lite av en generationsfråga. För 26 år sedan vad det knappt en procent av alla skolelever som gick i friskolor. Det var förbehållet de som hade råd att betala terminsavgift och det förutsatte dessutom att du bodde i en storstad. Om du ville byta skola var du i princip tvungen att flytta till den kommunala skola som du ville att ditt barn skulle gå i. Idag kan rik som fattig välja skola. 15 procent av alla grundskoleelever går i friskola, ca 18% om vi talar om förskola, grund-och gymnasieskola.

Idag kan du välja skola, familjen behöver inte flytta för att få en annan skola när vi har ett skolval. Mobbare finns tyvärr kvar på många skolor men när allt fler föräldrar anser att ordning och reda är en viktig grund för skolvalet så ställer det förr eller senare krav på alla som driver skola att leva upp till detta. Något som egentligen borde vara en självklarhet.

Lärarbristen har lett till en ökad rörlighet, lärare byter arbetsgivare och får därmed en högre lön. När det finns fler arbetsgivare att välja på påverkas rörligheten på arbetsmarknaden. Det fria skolvalet har skapat många möjligheter för såväl föräldrar, elever som medarbetare. Det har gjort tillvaron mer komplicerad för politiker och tjänstemän eftersom de måste förhålla sig till hur människor väljer.

I den valdebatt som nu florerar höjs allt fler röster om att skolvalet måste begränsas. Ministrar tycker att människor väljer fel, det blir inte ”rätt blandning” av elever. Vad som är ”rätt blandning” enligt dem är dock väldigt oklart. Men en sak är säker. Om den nuvarande regeringskonstellationen får fortsätta vid makten så kommer det att påverka individens skolval. De säger att de inte vill ta bort det fria skolvalet, men deras förslag hotar just det fria skolvalet. Det är viktigt att inse detta.

Hittills inger skoldebatten i valrörelsen stor oro eftersom den handlar om fel saker. Svaret på människors oro över en skola som utvecklas åt fel håll, att en allt större andel elever lämnar skolan utan behörighet till gymnasiet, en ökad lärarbrist, att många skolor har stora brister i det systematiska kvalitetsarbetet och att många elever med särskilda behov uppenbart far illa då de inte för det stöd de behöver är inte att stoppa etableringen av nya friskolor eller att begränsa vinsterna för befintliga friskolor.

Jag tror att (s) fokus i skoldebatten är ett stort misstag. 9 av 10 vill kunna välja skola och förskola. Den rätten slår de vakt om. Däremot vill de ha svar på frågan vad som krävs för att vända den utveckling som oroar dem. En debatt som är mycket svårare än att bara svepande skylla allt på friskolereformen. De är oroade för de ser att skolan har en mängd utmaningar. De vill veta hur politiken ska lösa dessa och de vill att skoldebatten ska handla om det.

Varför inte lyfta vad de framgångsrika skolorna gör? Internationella Engelska Skolan fyller 25 år iår. De har ca 179.000 i kö. När Anna Ekström var generaldirektör för Skolverket ville hon veta vad de gör för att vara så framgångsrika. Idag är hon gymnasieminister och vill stoppa dem och andra friskolor som är AB från att starta nya skolor. Statsrådet förefaller tomhänt när det gäller svaret på de frågor som allmänheten tycker är de viktiga. Är det därför (s) valt att fokusera på friskolorna i valdebatten?

Välkommen till höstterminen 2018. Hoppas att du fått den skola du önskade. Ta inte skolvalet för givet. För 27 år sedan fanns det inget friskolesystem i Sverige, då blev du placerad i en skola och det var svårt att byta utan att flytta. Vissa ledande politiker tycker att det var bättre förr, innan skolvalet fanns. Därför avslutar jag med en liten påminnelse om hur det faktiskt var innan man kunde välja. Hör Lars Leijonborg.

/