Förslaget innebär att det endast är privat verksamhet som ska granskas i dessa delar, inte offentligt driven verksamhet. Det innebär i praktiken att det ställs större krav på privata än offentliga verksamheter. Det är inte rimligt.


Av Ulla Hamilton, 13 Apr 2018

I veckan gick motionstiden ut när det gäller följdmotioner till regeringens proposition om ägar- och ledningsprövning för välfärdsföretag. För friskolor finns det ju redan ett regelverk som innebär att Skolinspektionen granskar förutsättningarna för att bedriva verksamhet, bland annat då de ekonomiska förutsättningarna, innan man lämnar besked om tillstånd. Regeringen föreslår nu en utvidgning av detta regelverk så att det också ska omfatta prövning av såväl ägare som ledningen av verksamheten. Vi har inget emot en prövning av detta men det är viktigt att det är tydligt vilka kriterier som gäller för att ett välfärdsföretag ska få tillstånd beviljat. Dessvärre lever inte regeringens proposition upp till detta. Hur kommer till exempel föräldrakooperativ att betraktas ur ett ägar- och ledningsperspektiv? Det är oklart.

Det förslag som nu regeringen har lagt innebär att tillståndsmyndigheten också ska bedöma handel och vandel hos ägare och ledning. Det är få som har någon invändning mot detta. Däremot är det oklart hur avgränsningen av denna grupp ska göras. Tillståndsmyndigheten får dessutom i princip full handlingsfrihet när det gäller att fastställa tillståndskriterierna inom dessa mycket vida ramar som lagstiftningen ger. Till detta ska läggas att förslaget innebär att det endast är privat verksamhet som ska granskas i dessa delar, inte offentligt driven verksamhet. Det innebär i praktiken att det ställs större krav på privata än offentliga verksamheter. Det är inte rimligt.

Tyvärr är allianspartierna splittrade i denna fråga. Trots kritik från lagrådet har m,l och kd valt att i stort stödja regeringens förslag. Däremot vill c avslå. Detta är djupt beklagligt och riskerar att leda till försämrade förutsättningar att bedriva verksamhet pga att det blir otydligt. Vi hade gärna sett att en enig allians hade sagt – gör om gör rätt – till regeringen i denna viktiga fråga. En lagstiftning måste vara förutsägbar. Detta förslag har stora brister i den delen.

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv, skriver i Dagens Samhälle om varför förslaget inte bör bli verklighet.  Jag lägger in hans artikel här.

 

Regeringens förslag hotar välfärdsföretagen

Regeringens förslagna lagstiftning om ägar- och ledningsprövning för företag i välfärdssektorn tar sikte på att strama upp regelverket och säkra kvaliteten. Det är därför olyckligt att förslagen är otillräckligt genomarbetade, obegripliga och inkonsekventa. De leder till mindre valfrihet och sämre utvecklingskraft i välfärden.

Regeringen har presenterat ett förslag om ägar- och ledningsprövning för företag i välfärdssektorn. Det finns ett behov av att strama upp regelverket kring välfärdsverksamheterna. Det är oacceptabelt att personer med svår brottslighet bakom sig kan tillåtas starta skattefinansierade verksamheter inom välfärden. Likaså är det rimligt de som driver sådana verksamheter kan uppvisa resurser – avseende till exempel ekonomi och kompetens – som ger goda förutsättningar för kvalitet och stabilitet.

Det lagförslag som regeringen lägger fram till riksdagen utgår från viktiga problemställningar, men innehåller samtidigt flera avgörande brister. Svenskt Näringsliv ställer sig positiva till stramare krav men regeringens förslag är otillräckligt genomarbetade, obegripliga och inkonsekventa.

Det krav som regeringen vill ställa avseende ekonomi anger endast att utförarna ska ha ekonomiska förutsättningar att driva verksamhet. Vad detta i praktiken innebär är höljt i dunkelt. Därmed är det fritt fram för regeringen och myndigheterna att utfärda närmare regler, som har till syfte eller får till effekt att väl fungerande välfärdsverksamheter stängs ute. Till exempel kan krav på omotiverat högt eget kapital, i förhållande till verksamhetens behov, komma att ställas. Särskilt nyetableringar riskerar att förhindras. Vad som hade behövts är väl avvägda regler vars konsekvenser går att förutse och som ger rättssäkerhet. Även lagrådet anser att förslaget i denna del är så tunt att det inte kan genomföras.

Det är extra olyckligt att delar av Alliansen i finansutskottet har ställt sig bakom ett lagförslag som i praktiken kraftigt ökar osäkerheten – och därmed även försvårar – även för alla de seriösa privata aktörerna i välfärdssektorn.

Ägar- och ledningsprövningen, samt därtill kopplade tillståndskrav för driften av enskilda verksamheter, ska dessutom bara gälla privata utförare. Det är en märklig ordning när lägre kvalitetskrav ställs på offentliga aktörer som idag står för cirka 80 procent av välfärden. Alla medborgare bör tillförsäkras en hög kvalitet i välfärdstjänsterna – oavsett vem som utför dem.

Redan idag ser vi hur verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi stoppas när privata utförare ska driva dem vidare i samma lokaler på grund av att tillsynsmyndigheten nu anser att den privata aktören inte lever upp till de krav myndigheten ställer på lokalerna. Regeringens förslag kommer att förstärka denna uppdelning i ett privat A-lag och ett kommunalt B-lag vilket borde vara oacceptabelt.

Regeringens förslag tar sikte på viktiga frågor för att säkra den långsiktiga välfärden i Sverige – men förslaget hamnar helt fel. Tidigare har man beklagat att det inte finns fler små aktörer inom välfärdssektorn, nu lägger man fram förslag som gör det mycket svårare för just dem att fortsätta var verksamma. Dessutom presenterades förslaget om ägar- och ledningsprövning, som alltså innehåller krav på ekonomisk stabilitet, samma dag som förslaget om vinstbegränsningar lades fram för riksdagen. Ett förslag som omöjliggör ekonomisk stabilitet. Det är svårt att inte se omfattande drag av cynism i regeringens agerande när det gäller företagen i välfärdssektorn.

/