När regeringsföreträdare påstår att friskolor ( de som drivs som AB) nedprioriterar och glömmer bort personalen, då verkar de inte ha koll på vad medarbetarna i dessa friskolor tycker om sin arbetsplats.

· ·
Av Ulla Hamilton, 28 Feb 2018

Skolinspektionens enkäter är en intressant källa till information. De används förvånandsvärt sällan. Svenskt Näringsliv har gett Gabriel Sahlgren i uppdrag att titta på resultaten i lärarenkäter 2015-2017. Det han har tittat på är resultaten på frågor som bl a rör det pedagogiska ledarskapet, utvecklingen av utbildningen, utrymmet för kollegialt samarbete och om hur betygssättning och bedömning av kunskaper fungerar i kommunala och fristående grundskolor. Resultatet är mycket intressant. Särskilt mot bakgrund av att det ofta framställs från statsråds håll att arbetsmiljöerna och förhållandena för lärare i friskolor, och framförallt i de som är AB, är så undermåliga. ” Vinstdriften” gör att personalen är nedprioriterad och bortglömd hävdar statsråden. Statsråden verkar dock inte ha frågat medarbetarna på friskolorna om hur de ser på saken. Men om de läser denna intressanta rapport så kan de sluta vara oroliga för friskolelärarnas uppfattning är betydligt mer positiv än deras kollegor i kommunerna. Och detta gäller på samtliga frågeområden som har analyserats i enkäten.

De tycker i högre grad än lärare i kommunala skolor att

– deras skola fungerar bra

– de betygsätter det pedagogiska ledarskapet högre

– utvecklingen av utbildningen fungerar bättre

– bedömning och betygsättning fungerar bättre

– möjligheterna till samverkan i utbildningen är högre

– de är mer positiva till möjligheterna att ge särskilt stöd till elever som behöver det

– de anpassar undervisningen och har möjlighet att göra det i större utsträckning

Forskaren Sahlberg har också jämfört resultaten beroende på vilken verksamhetsform som friskolorna drivs i. Detta för att undersöka om det finns grund för påståendet, som bla Shekarabi framför, att arbetsmiljön och villkoren för medarbetarna är sämre i verksamheter som bedrivs som AB. Resultaten visar att lärare som  jobbar i skolor som är AB ger högre omdömen när det gäller det pedagogiska ledarskapet än lärare som jobbar i ideela föreningar/ stiftelser – och högre än de som jobbar i kommunala skolor.

Sammantaget konstateras det i rapporten att lärare i fristående grundskolor i högre grad än lärare i kommunala skolor rapporterar att deras skolor fungerar bra. Det gäller även efter justering av elevsammansättning och andra viktiga faktorer. Det finns inget som tyder på att lärare som går i AB  anser att deras skolor fungerar sämre än de i de vinstdrivande skolor. Tvärtom – de ger sina skolor högre omdömen.

Så när företrädare för regeringen påstår att friskolor ( framförallt de som drivs som AB) nedprioriterar och glömmer bort personalen, något som regeringen ”vill ändra på” genom att införa Reepalus förslag, ja då verkar de inte ha koll på vad medarbetarna i dessa friskolor tycker om sin arbetsplats.

Resultatet av denna intressanta sammanställning av enkätsvaren visar ju dessutom att det finns en uppenbar risk för att lärarbristen blir än värre om regeringen får igenom sitt Reepaluförslag.

För varför skulle dessa personer vilja börja jobba på en kommunal skola om deras friskola tvingas stänga pga orimliga förutsättningar att bedriva verksamhet? Mer om detta i nästa blogginlägg.

/