I brist på egna exempel ber nu civilministern om hjälp för att kunna visa att det han säger är sant.

· · ·
Av Ulla Hamilton, 07 Dec 2017

Jag har fått ta del av ett mail som civilministern har skickat till ett skolnätverk. Jag tror inte att det var meningen att jag skulle få det. Men det är en intressant läsning för det är ganska lurigt skrivet. Han skriver inget om att var tredje grabb som lämnade de kommunala grundskolorna i våras gjorde det utan fullständiga betyg, han skriver inget om hur man ska lösa lärarbristen som beräknas uppgå till ca 55.000 lärare inom bara några år. Han skriver inte att 93 procent av alla friskolor har bara en eller två skolor och han skriver inte att lärare och elever är mer nöjda med friskolor än kommunala skolor. Han berättar inte att Illmar Reepalu inte lyckats visa – trots flera tusen sidor utredning – att friskolor som är AB har sämre kvalitet än de som inte är AB, eller för den delen kommunala. Han skriver i stället följande, och jag har kommenterat hans påståenden i den löpande texten.

 ”I söndags berättade jag på DN-debatt om regeringens arbete med att se till att de skattepengar som vi gemensamt investerar i skolan också bidrar till en bättre undervisning och fler lärare.

Jag får ofta frågor om varför jag är emot vinstjakten. Det enkla svaret är att marknadslogiken och vinstincitamenten leder fel. Vi har sett exempel på ägare som plockat ut stora vinster ur skolföretag och satt det i konkurs, med följden att tiotusentals elever plötsligt stått utan skola. Vi ser också att det finns incitament för skolor att dela ut glädjebetyg för att attrahera elever.”

Kommentar: JB konkursen hade bl a sin grund i den nya gymnasiereformen som infördes. Söktrycket till deras yrkesutbildningar minskade med ca 62% på tre år. Alla elever som gick på JBs skolor gick kvar terminen ut och hade en ny skola att gå till när höstterminen började. Det framgår tydligt av förvaltarberättelsen. Glädjebetyg är ett problem som finns oavsett huvudman och är givetvis oacceptabelt och därför jobbar också många friskolor med att säkerställa kvaliteten i betygssättningen.

”Vinstdrivande skolor tenderar också att plocka russinen ur kakan, att till exempel välja att etablera sig där de mest resursstarka eleverna finns och på så sätt spä på segregationen. Som socialdemokrat har jag svårt att acceptera det här.”

Kommentar: Hans eget departement, Finansdepartementet, har en ESO-kommitté som tagit fram en forskarrapport” När skolan själv får välja” som visar att friskolor som är AB etablerar sig hellre i närheten av utanförskapsområden medan de sk non-profitfriskolorna etablerar sig i vid välbärgade bostadsområde. Kanske dags att läsa den…”

”Ibland möter jag högerdebattörer som hävdar att friskolor har mycket bättre kvalitet än kommunala skolor. De har fel, och vi har siffror som visar detta. Visste du exempelvis att:

  • ”I privat drivna förskolor går det 18,1 barn per förskollärare. I kommunalt drivna förskolor är motsvarande siffra 11,7 barn per förskollärare (Skolverket, 2015).”

Kommentar: Detta säger inget om kvalitet och inget om hur många barn det går på varje medarbetare. Det finns ingen forskning som säger att en viss gruppstorlek är den rätta. Forskningen visar att frågan är komplex. Se intervju med forskare om just barngruppernas storlek som finns på Skolverkets hemsida. Tittar man dessutom på antal barn på avdelningar så ser det ut på följande sätt. Kommunala huvudmän har större andel barn i större grupper än de fristående.

  • ”De stora vinstdrivande skolbolagen har omkring 30 procent lägre lärartäthet än de kommunala skolorna (UC AB via Skolinspektionen, 2016 & SCB, 2015).”

Kommentar: Ej heller detta säger något om kvaliteten. Tittar vi på Skolverkets SALSA-statistik så finner vi att många av friskolorna presterar bättre än kommunala skolor, med hänsyn tagen till elevernas familjebakgrund.

  • ”Lärare och rektorer tjänar sämre i fristående skolor än i kommunala. Ibland är skillnaden större än 1000 kronor i månaden (SCB, 2015).”

Kommentar: Inte heller detta är ett kvalitetsmått. Däremot kan man nog anse att synen på arbetsmiljön kan vara ett kvalitetsmått och Skolinspektionens enkäter visar att medarbetar i friskolor är mer nöjda än i kommunala skolor.

”Slutsatsen som går att dra av det här är att de stora vinstdrivande skolkoncernerna drar ned på antalet lärare, betalar sämre löner och anställer fler obehöriga lärare för att öka vinstmarginalerna. Det är egentligen ganska logiskt.”

Kommentar: En intressant slutsats som inte styrks. Skolinspektionen har konstaterat att de stora friskolekoncernerna har ett systematiskt kvalitetsarbete och jobba målinriktat mot de nationella målen, detta till skillnad från många kommuner. Det är fler elever än någonsin som går i friskolor och det är hundratusentals som står i kö för att få en plats i en friskola. Hur kan det komma sig om verksamheterna skulle ha så låg kvalitet som Shekarabi påstår. AcadeMedia – som är den absolut störts aktören, har tex inte plockat ut någon utdelning. Internationella Engelska Skolan har startat 17 nya skolor sedan 2010. Det är en enorm återinvestering i verksamheten som också avlastat många kommuner investeringskostnader.

”Regeringen kommer i mars att lägga fram en proposition om tillstånd för att motta offentliga medel inom skolväsendet, inklusive vuxenutbildningen. I förslaget ingår den så kallade vinstbegränsningen.”

Kommentar: De går alltså vidare med det förslag som har kritiserats av tunga myndigheter, och många hundra andra remissvar.

”Samtidigt kommer vi också lägga fram förslag om ägar- och ledningsprövning. Vem som helst ska inte kunna starta och driva en skola, utan endast den som har tillräcklig insikt i de lagar och föreskrifter som gäller för skolverksamhet och i övrigt är lämplig ska beviljas tillstånd att bedriva sådan verksamhet. På så sätt kan vi få bort de aktörer som inte har i skolan att göra.”

Kommentar: Redan idag gör Skolinspektionen granskningar av ekonomin mm innan de ger tillstånd till friskolor. Det ironiska är att de också gör en löpande granskning av ekonomin i de befintliga friskolorna för att tillse att det finns tillräckligt goda marginaler för att driva verksamheten eftersom de vet att ekonomin kan fluktuera. Vi välkomnar en ägar- och ledningsprövning och menar att den även skulle behövas för kommunala huvudmän.

”Vi vill också underlätta för små, idéburna aktörer att verka inom skolan och välfärden, så att vi värnar den mångfald som från början var meningen med friskolereformen. De seriösa skolaktörer som sätter verksamhet och samhällsansvar före vinstintressen kommer att garanteras bra och rättvisa villkor. Så är det inte riktigt i dag. De senaste decennierna har de idéburna skolornas andel av skolmarknaden varit liten och inte heller ökat. Tvärtom har trenden varit att små företag köpts upp av stora koncerner. Det är inte så valfrihet skapas på riktigt.”

Kommentar: Historiskt har det funnits många små friskoleaktörer i Sverige men den politik som bedrivits från framförallt s-regeringar under andra halvan av 1900-talet gjorde att dessa har försvunnit. Alla elever skulle in in i den kommunala enhetsskolan. Det är dyrt att starta en friskola och med den osäkerhet som finns om friskolornas framtid gör att ingen liten aktör vågar ansöka om tillstånd. Tvärtom är det flera små aktörer som uppvaktat de större aktörerna och vill sälja sin verksamhet. Även friskolor som är AB är idéburna verksamheter, ofta startade av en kvinna som har bakgrund i den offentliga skolan och som ser att man kan bedriva verksamheten på annat sätt än den kommunala.

”Framför oss har vi en tuff debatt. De som vill försvara vinstjakten rustar sig med påkostade kampanjer och missvisande skräckexempel i syfte att påverka opinionen.”

Kommentar: Den debatt som förs handlar om att slå vakt om förutsättningarna för att bedriva friskoleverksamhet och för att bevara den valfrihet och mångfald dom 9 av 10 småbarnsföräldrar tycker är viktig. Idag är det 3 av 4 elever som går i fristående grund- och gymnasieskolor som är AB. Om dessa inte får förutsättningar att bedriva verksamhet utifrån rimliga villkor så kommer många att försvinna. Vem ska då ta hand om dessa elever? Det skrämmande i hela denna debatt är att vi har företrädare för regeringen som sprider felaktigheter och som bygger sin argumentation på människors okunskap. Allmänhetens uppfattning om vinstmarginalerna i friskolorna avviker med 400% från verkligheten.

”Men det som de saknar är kraften i en folkrörelse. Det är där ni i Skolnätverket kommer in.

Många av er som läser det här är kanske lärare och rektorer. Kanske är ni fritidspolitiker eller på annat sätt engagerade i att förbättra skolan. Ni sitter tillsammans på väldigt många exempel på hur vinstjakten gått för långt. Jag vill gärna ta del av er kunskap.”

Kommentar: Det vore verkligen intressant att få ta del av den. Maila gärna cc till ulla.hamilton@friskola.se om ni ändå skickar ett till ministern.

”Svara gärna på det här brevet och berätta just din historia!

Vänliga hälsningar

Ardalan Shekarabi, civilminister”

För att sammanfatta – jag tror inte detta brev till skolnätverket skulle få grönt ljus i en faktagranskning av media.