Sverige har därmed tagit tydliga steg mot examensprov som bestämmer betyget snarare än nationella prov. Det är olyckligt eftersom det riskerar att förvärra provstressen hos eleverna och minskar utrymmet för lärarna att göra en helhetsbedömning.

Av Ulla Hamilton, 26 Nov 2017

Riksdagen har fattat beslut om att resultaten på de nationella proven ska vara mer styrande för betyget. Det hävdas att det beror på att man vill komma till rätta med betygsinflationen. Detta är ett beslut som alla partier utom Vänsterpartiet står bakom. Det är förvånande eftersom dessa partier samtidigt understryker vikten av att läraryrket måste bli mer attraktivt och att tilliten till yrket måste öka. Skolverket, som också är kritiskt till denna skärpning av de nationella provens betydelse, gör varje år en analys av provresultaten och betygssättningen. Den senaste rapporten är daterad 31 mars 2017, och är en intressant läsning. De avslutande kommentarerna är bl a;

”Det kan vara så att det betyg som är högre eller lägre än provbetyget är mer representativt än provbetyget för den kunskap eleven visat under sin skoltid. Möjliga konsekvenser av att införa en fastslagen gräns om hur stor skillnaden får vara mellan ämnesbetyg och provbetyg för riket kan vara att det sänder signaler om att provet är styrande och inte stödjande. En eventuell gräns kan komma att påverka de små skolenheterna mest vilket kan drabba enskilda elever. Ett starkare fokus på provresultat kan i större utsträckning leda till att skolornas planering av undervisningen förändras för att möta provens upplägg och innehåll.”

De nationella proven ska vara ett stöd i betygssättningen och hänsyn ska tas till resultaten på proven men läraren ska också göra en helhetsbedömning. Med det beslut som riksdagen nu har tagit så rubbas denna balans. Sverige har därmed tagit tydliga steg mot examensprov som bestämmer betyget snarare än nationella prov. Det är olyckligt eftersom det riskerar att förvärra provstressen hos eleverna och minskar utrymmet för lärarna att göra en helhetsbedömning.

I debatten hävdas det ofta att det är friskolorna som står för betygsinflation.  Skolverket konstaterar i sina rapporter att problemet finns oavsett huvudman. Det visar också detta diagram från Skolverkets rapport om betyg och provresultat i gymnasieskolan.

Debatten om betygssättningen och arbetet för att minska risken för betygsinflation är viktigt. Det finns ingen som tjänar på att elever får för höga betyg i förhållande till deras kunskapsnivå. Samtidigt måste vi ha ett system som innebär att det finns en tilltro till lärarnas yrkeskunnande. Därför är det beslut som nu har tagits, som innebär att det krävs extremt goda argument för att avvika från provresultatet vid betygssättningen, i sig ett misstroende mot lärarnas yrkeskunnande.

Från Friskolornas sida skulle vi gärna se ett system, likt det som finns i till exempel England, som ger ett mått på skolans förmåga att öka individens kunskapsnivå under skoltiden, sk progression. Det ger ett betydligt bättre mått på en skolas förmåga att förmedla kunskaper än dagens betygssystem.