Det är också ytterst oklart vad Skolkommissionen menar med ”en allsidig social sammansättning” av elever. De anser att innebörden ska bero på de lokala förhållandena. Det kommer alltså finnas stort utrymme för lokala diskussioner om vad som är en ”bra” respektive ”dålig” elevbakgrund på skolor, snarare än vilka insatser som krävs för att alla skolor ska hålla hög kvalitet.

Det är också ytterst oklart vad Skolkommissionen menar med ”en allsidig social sammansättning” av elever. De anser att innebörden ska bero på de lokala förhållandena. Det kommer alltså finnas stort utrymme för lokala diskussioner om vad som är en ”bra” respektive ”dålig” elevbakgrund på skolor, snarare än vilka insatser som krävs för att alla skolor ska hålla hög kvalitet.

Idag har vi lämnat in vårt remissyttrande över Skolkommissionens förslag. Det är mycket som vi kan instämma i när det gäller kommissionens resonemang. Betänkandet innehåller inte så många skarpa förslag, däremot föreslag på tillsättandet av minst 10 ytterligare utredningar. Det var ett misstag av utbildningsministern att inte ta med företrädare för skolhuvudmännen i kommissionen. Då hade förslagen kunnat bli bättre förankrade hos fristående och kommunala skolhuvudmän. Nu valde ministern en annan väg och det ger oss i och för sig frihet att säga vad vi tycker.

Rubriken på pressmeddelandet som skickats ut idag är ”Skolkommissionen nedprioriterar kunskapsuppdraget”. Hur kan vi påstå det undrar några?

Ett av de få skarpa förslag som kommissionen har är att det ska skrivas in i skollagen att ”..huvudmannen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter.” Och att ”Rektors ansvar för att inom skolenheten verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper ska skrivas in i läroplanen.” Förslaget kan ju ytligt sett låta bra – men det innebär ett steg som aldrig tidigare tagits i svensk skola. Förslaget är olyckligt, det leder till ökat fokus på elevernas bakgrund i stället för på brister i skolornas arbete. Därmed missar man kärnan till problemet med resultatskillnaderna i skolan. Forskning visar att det är otillräckliga insatser från skolor, brist på kunskapsfokus och låga förväntningar, snarare än elevers bakgrund, som ger svaga resultat. Och hur Skolkommissionen har tänkt att detta ska kunna kombineras med deras utmärkta förslag om att det införs ett aktivt skolval, att alla ska välja skola, är minst sagt oklart.

Vi skriver i vårt yttrande

  • ”Skolkommissionens förslag innebär ett helt nytt synsätt på den svenska skolan. Att någon ska ha ansvar för att tillse att det blir en allsidig social sammansättning (ett dessutom odefinierat begrepp) har aldrig tidigare förekommit i Sverige. Det har varit närhetsprincipen som har gällt och i och med det fria skolvalet, just individens val. Förbundet ifrågasätter om Skolkommissionens förslag är förenligt med den svenska diskrimineringslagstiftningen. Skolkommissionen konstaterar också att det finns en brist på forskning om effekter av åtgärder för att minska skolsegregationen.” ”Öppenhetskravet som gäller för fristående skolor idag, skulle med en sådan bestämmelse sättas ur spel. Den fristående skolan skulle alltså på något sätt göra ett urval bland eleverna för att få till stånd ett jämnare elevunderlag? Hur skulle det i så fall gå till? Ska skolor fråga efter bakgrundsfaktorer vid vårdnadshavarens ansökan till skolan?”

Det är också ytterst oklart vad Skolkommissionen menar med ”en allsidig social sammansättning” av elever. De anser att innebörden ska bero på de lokala förhållandena. Det kommer alltså finnas stort utrymme för lokala diskussioner om vad som är en ”bra” respektive ”dålig” elevbakgrund på skolor, snarare än vilka insatser som krävs för att alla skolor ska hålla hög kvalitet. En annan fråga är om svaret på vad som är en ”allsidig social sammansättning” är detsamma för en huvudman vars skolor har hög och jämn måluppfyllelse jämfört för en huvudman vars skolors måluppfyllelse varierar mycket? Hur ska fördelningen av elever mellan skolor värderas om den är ett resultat av vårdnadshavarnas aktiva val? Det är svårt att se hur någon kan påstå att ett sådant förslag stärker likvärdigheten utifrån ett individperspektiv och dessutom försvinner ju alla möjligheter för individen att kunna förutse utgången av sitt skolval med detta skönsmässiga inslag. Vi avvisar bestämt detta förslag till lagändring. Förbundet anser att skolans kompensatoriska uppdrag är betydligt mer väsentligt och att en skola ska kunna öka alla elevers skolresultat oavsett bakgrund.

Med detta sagt finns det flera bra förslag

  • tillstyrker förslaget om att statens möjligheter till ingripande mot offentliga respektive enskilda skolhuvudmän görs mer likvärdiga
  • tillstyrker förslaget om att inrätta ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare. Förbundet anser dock inte att den nationella funktion som föreslås i tidigare avsnitt ska styra, leda, beställa, utvärdera programmet
  • tillstyrker förslaget om att komplettera läroplanerna för att markera elevers eget ansvar för lärande, respekt och hänsyn och att bidra till en god skolmiljö (avsnitt9)
  • tillstyrker förslaget om en ny bestämmelse som innebär att kommunens placering av barn på en enhet ska göras utifrån en ansökan från vårdnadshavarna (avsnitt 10)

Vi avstyrker bl a förslagen

  • att en ny bestämmelse införs som innebär att kommunen har rätt att frångå närhetsprincipen från årskurs 7 vid placering av elev på en enhet om fler söker än antal platser
  • att ta bort kötid som urvalsgrund vid fristående skolor
  • att lottning ska ersätta kötid som urvalsgrund vid fristående skolor, då fler elever söker till skolan än vad som finns plats för
  • att tillsätta en utredning i syfte att ta fram ett system för gemensam antagning, då detta dels redan är utrett, dels är obehövligt

Bland övriga kommentarer från vår sida, till resonemang i betänkandet märks bl a

  • Vi delar inte kommissionens utgångspunkter för en myndighetsöversyn som handlar om ytterligare stödjande verksamhet regionalt, samt begränsning av Skolinspektionens uppgifter. Förbundet bedömer att det finns ett behov av en stark och skarp Skolinspektion. Skolinspektionen bör överta godkännande och tillsyn av fristående förskolor
  • Vi delar Skolkommissionens bedömningar om behovet av ökade satsningar för att säkra tillgången till behöriga lärare och skolledare, men anser att betydligt många fler insatser måste övervägas, både på kort sikt och lång sikt. Dessa lösningar kan också innebära ett ökat ansvar för arbetsgivare att med stöd av undantag i lagstiftningen bedöma om en lärare är skicklig nog att undervisa och sätta betyg, trots bristande behörighet. Vidare krävs en större öppenhet till t.ex. entreprenad och andra lösningar.
  • Vi instämmer i bedömningen att det krävs ökad tillgång till behörighetsgivande utbildningar för lärare
  • Vi delar uppfattningen att möjligheterna för rektorer att delta i befattningsutbildningen behöver stärkas. Förbundet anser dock att staten bör bidra med ökad finansiering, särskilt för mindre huvudmän.
  • Vi delar bedömningen om behovet av att skapa bättre tillgång till utbildningar som bidrar till utökad behörighet för lärare, samt goda villkor för deltagande. Sådana villkor handlar återigen enligt vår uppfattning om möjligheter till ökad statlig finansiering för att möjliggöra ökat deltagande från lärarnas sida.
  • Vi instämmer i kommissionens bedömning att lärarutbildningen behöver ses över, troligen i mer ingripande form än vad kommissionen angett. Därtill anser förbundet att det skulle leda till god utveckling om det gavs möjlighet även till fristående lärarutbildningar.
  • Vi delar kommissionens bedömning att stärkt forskningskapacitet för att möta skolans och lärarutbildningarnas behov krävs. Förbundet vill framhålla Skolforskningsinstitutets uppdrag i det sammanhanget, samt att fasta forskarplatser bör knytas till lärosätena.
  • Vi anser att skolans organisation och ett tydligt ledarskap är två av de mest väsentligaste framgångsfaktorerna för höjda resultat i skolan.
  • Vi delar Skolkommissionens bedömning att arbetet med att digitalisera de nationella proven ska prioriteras
  • Vi instämmer även med Skolkommissionen att digitala redskap bör användas mer effektivt i skolan och att andra vägar bör prövas för att minska administrativa bördor
  • Vi anser också att staten bör ta sin del av ansvaret för att minska de administrativa pålagor som ges till skolhuvudmännen, med att se över utformning av både nuvarande och kommande regelverk i det avseendet.
  • Vi anser att det ligger en stor fara i att enbart koncentrera sig på elevers bakgrundsfaktorer i stället för kunskapsresultat. Det riskerar leda till att huvudmän, skolledare och lärare ”skyller” skolans sämre resultat på eleverna i stället för att ta ansvar för sitt kompensatoriska uppdrag.