En viktig förutsättning för att Fridolins önskan om " politisk borgfred" ska bli verklighet är bl a att förslaget om lottning inte förs vidare och att tankarna om kvotering, som ju ligger underförstått i att rektorerna ska ansvara för att det blir " rätt blandning av elever i skolan" och som står i konflikt med det fria skolvalet, inte heller förs vidare.

· ·
Av Ulla Hamilton, 20 Apr 2017

Idag har Skolkommissionen överlämnat sitt förslag till regeringen.Inte minst utbildningsminister Fridolin har, genom att i olika sammanhang valt att inte svara på frågor utan hänvisat till det kommande förslaget från Skolkommissionen, höjt förväntningarna på vad den ska föreslå. Utgångspunkten för Skolkommissionens arbete var OECDs granskning av den svenska skolan, som presenterades för snart två år sedan. OECD kom då med en mängd rekommendationer. Skolhuvudmännen finns inte representerade i kommissionen, det gör däremot de fackliga företrädarna. Som svar på att vi ej fick vara med tog SKL och friskolorna initiativ till en egen Expertråd, vars resultat presenterades för ett år sedan.

Skolkommissionens förslag består av många sidor, jag har inte hunnit läsa alla. Av presskonferensen och DN-debatt framgår det att det finns en del intressanta förslag och det finns en del förslag som knappast leder till ökad kvalitet, höjda kunskaper eller ökad likvärdighet.

Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan. Samtidigt vet vi från bl a Skolinspektionens granskningar, att det tyvärr på många håll är dålig koll på om resurserna används på rätt sätt. Det räcker inte med att anslå mer pengar till elever med särskilda behov, det måste också säkerställas att de används på ett sätt som gör nytta för eleven. Vi vet också från forskning att vad som händer i klassrummet, hur skolledningen fungerar, systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning samt höga förväntningar på alla elever är viktiga framgångsfaktorer.

Förhoppningsvis tar Skolkommissionen upp dessa framgångsfaktorer, men det förefaller som om det är mycket stort fokus på resursfördelningssystem, hur man ska kompensera för elevers bakgrund och på hur man ska få ” rätt blandning av elever” i skolan och i klassrummet. Det kompensatoriska uppdraget har funnits länge i skolan men det är uppenbart att många inte klarar av det.

Det viktigaste för att förebygga segregation är att se till att varje elev, oavsett bakgrund, får möjlighet att höja sin kunskapsnivå så mycket som möjligt. Det handlar om fokus på kunskapsförmedling och på att utgå ifrån individens förutsättningar.  Människor är olika och det är därför som det är viktigt att alla får kunskap om vilka olika skolalternativ som finns. Vi välkomnas därför att Skolkommissionen föreslår införandet av ett aktivt skolval. Därmed skapas förutsättningar för att minska boendesegregationens genomslag i skolan.

Däremot avvisar vi förslaget till lottning. Frågan är om det är något annat land som upplever det som ett problem att vissa skolor är populära. Den rimliga lösningen på det problemet är att uppmunta dessa skolor till att växa. Kösystemet är inte idealiskt. Vi har ju tex tagit initiativ till en kvot för nyanlända, just för att göra det möjligt för friskolor med kö att ta emot dessa elever. Men att avskaffa kö och införa lottning från förskoleklass till åk 9 är ett riktigt dåligt förslag. Det visar ju också reaktionerna från såväl samtliga oppositionspartier som allmänheten. Skolkommissionen är inte heller enig i denna fråga, Tobias Krantz och elevrepresentanten har skrivit ett eget yttrande där de tydliggör att de inte stödjer förslaget. Vi avvisar också förslaget om gemensam antagning till skolor för alla huvudmän.

Skolkommissionen föreslår också en hel del ytterligare utredningar så den stora lösningen på hur kvaliteten ska höjas, kunskapsnivån nöjas och likvärdigheten säkras får utbildningsministern vänta på.

Men, med detta sagt så är det bra att det framhålls att kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas, att det behövs ett professionsprogram för lärare och att forskningen måste bli mer praktiknära och att det inrättas nationella kunskapsmål är några viktiga förslag.

Utbildningsminister Fridolin sa på pressträffen att han hoppades på att det kunde bli en bred politisk överenskommelse om skolans framtid -en politisk borgfred. En viktig förutsättning för detta är att förslaget om lottning inte förs vidare och att tankarna om kvotering, som ju ligger underförstått i att rektorerna ska ansvara för att det blir ” rätt blandning av elever i skolan” och som står i konflikt med det fria skolvalet, inte heller förs vidare.