SKL har en hel del kritik mot utredningen och konstaterar att en modell för vinstbegränsning inte kan fastställas förrän utredningens slutbetänkande lämnats, eftersom det är först då en helhetssyn av utredningens förslag och slutsatser kan överblickas.

· ·
Av Ulla Hamilton, 12 Mar 2017

I fredags kväll lyssnade jag på Eko-nyheterna kl 20. Då meddelades nyheten att SKL ställer sig bakom Reepalus förslag om vinsttak. En stor nyhet -om den nu varit korrekt. Eftersom jag läst SKL-majoritetens remissvar så visste jag att de inte tagit ställning till Reepalus vinsbegränsningsmodell. Tvärtom, de passar i frågan och skriver följande:

SKL föreslår att beslut om en modell för vinstbegränsning inte ska fastställas förrän utredningens slutbetänkande lämnats, eftersom det är först då en helhetssyn av utredningens förslag och slutsatser kan överblickas. I utredningens fortsatta arbete kring kvalitet skulle det kunna vara så att vissa kvalitetskrav och resultat ska kopplas till en eventuell vinstbegränsningsmodell.

På Ekots twitterkonto stod det ”SKL ställer sig bakom Ilmar Reepalus förslag om en vinstbegränsning i välfärden”.

Efter påpekande om att detta inte var korrekt – förmodligen pga att ingen läst beslutet utan bara talat med Lena Micko (s), ordf i SKL och ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott– korrigerades löptexten något.

Den som läser hela remissvaret från SKL kan konstatera att det finns en hel del kritik mot utredningen.

– SKL anser att konsekvensanalyserna som gjort för att belysa effekterna av en vinstbegränsning, enligt föreslagen modell, inte är tillräckliga.

– SKL anser att förslagen riskerar att bli administrativt betungande och kostsamma och att det är svårt att bedöma konsekvenserna utifrån utredningen syfte.

– SKL anser att företag och ideburna organisationer är betydelsefulla för att utveckla välfärden samt för mångfalden och valfriheten.

SKL menar också att frågan om företag kommer att lämna den offentligt finansierade verksamheten för att i stället övergå till motsvarande verksamhet som inte är offentligt finansierad eller till helt annan verksamhet inte är analyserad av utredaren. SKL saknar en analys av vilka konsekvenserna skulle kunna bli för kommuner och landsting. Mot bakgrund av hur mycket som faktiskt kommuner och landsting köper från privata aktörer så är detta påpekande inte förvånande. Som många kommun- och landstingspolitiker har påpekat så skulle många inte klara välfärdsservicen utan privata aktörer.

Till detta ska läggas att de säger att

SKL tillstyrker till stora delar ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda tjänster, Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Men jag rekommenderar läsning av hela remissvaret, för det andas betydligt mer kritik än vad denna citerade mening ger intryck av. Dessutom är det ett beslut som Alliansen respektive SD inte står bakom.