Fakta besvärar knappast Katalys i skoldebatten

· · ·
Av Ulla Hamilton, 03 Feb 2017

Forskarna ser ”inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna” och ”finner därmed inte något stöd för att ett slopande av skolvalssystemet skulle vara ett sätt att förbättra studieresultaten för någon grupp av elever”.

Attackerna på friskolorna tar sig allt lägre uttryck. Ett lågvattenmärke i sann Trump-anda kan vi läsa idag i SvD där Daniel Suhonen gör ett påhopp på en av landets ledande friskolehuvudmän. En person som har startat en verksamhet som är så populär att det är ca 130.000 elever som står i kö för att få börja på skolan. En skola som växer och därmed tillför nya skolplatser i ett Sverige som har behov av nya skolor pga att elevantalet ökar. En skola som Skolinspektionen har lyft fram som ett föredöme i sin granskning av hur huvudmännen i skolan lever upp till de nationella målen. Det är sorgligt. Hela artikeln är bara en osaklig uppstötning av ogrundade påståenden om friskolor. Det är intressant att se hur otroligt fixerad vissa debattörer är vid huvudmannaskapet. Eleverna tar man ingen hänsyn till, att medarbetarna är mer nöjda på fristående skolor än på kommunala skolor är inget att ta hänsyn till, att friskolor levererar bättre resultat i Pisa, med hänsyn tagen till elevens bakgrund – samma bakgrund jämförs – det vill man inte kännas vid.

Herrarna förstår inte jämförelsen med löntagarfonderna, men den är inte särskilt svår. ett resonemang som utgår ifrån vad som är ”rimligt överskott” och att det ska bestämmas av staten är det som förenar Reepalus förslag med löntagarfonderna. I båda fallen riskerar företagen att förlora sitt företag, i löntagarfondsfallet i form av beslutanderätten och i välfärdsföretagens fall i form av att det blir omöjligt att bedriva verksamhet. Det senare har PwC visat på ett övertydligt sätt.

Artikelförfattarna hävdar att skolföretagen (7 av 10 friskolor är aktiebolag) har förorsakat ”segregation, ökade klyftor, utanförskap, sjunkande skolresultat, ökade kostnader, betygs­inflation, pedagogisk likriktning, konkurser, fler skolbyten och oseriösa skolhuvudmän. Dessutom har hela den privata skolsektorn förts undan från demokratisk insyn. Det är detta som aktiebolagen har tillfört det svenska skolväsendet. ”

  1. Segregation – Flera forskningsrapporter visar att boendesegregationen är det stora problemet. Denna i kombination med närhetsprincipen vid antagning till kommunala skolor gör att boendesegregationen får ett effektivt genomslag. Information om att familjer kan välja skola ökar rörligheten. 35 procent av barnen i Tensta/Rinkeby reser till en skola i innerstaden vilket minskar effekten av boendesegrationen.
  2. Ökade klyftor och utanförskap – 15 procent av eleverna går i friskolor – 85 procent går i kommunala skolor. Är det någon som tror att dessa 15 procent är orsaken till ökade klyftor? Eller att ökade klyftor bara beror på skolan? Bra skolor, dvs vad som händer i klassrummet, är grundläggande för att minska utanförskapet.
  3. Sjunkande skolresultat – IFAU har i en forskningsrapport visat att skolresultaten började sjunka innan friskolereformens införande för 25 år sedan. De menar att friskolornas tillkomst snarare har dämpat fallet. Detta vet artikelförfattarna men väljer att bortse från denna forskningsrapport.
  4. Ökade kostnader – Skolverket visar att skolpengen till friskolor ligger 11 procent lägre än skolpengen till kommunala skolor.
  5. Betygsinflation – Skolverket och Skolinspektionen konstaterar att betygsinflation är ett problem i såväl kommunala som fristående skolor. Ett fenomen som givetvis är oacceptabelt oavsett huvudman.
  6. Pedagogisk likriktning – Detta påstående visar att författarna inte är intresserade av att ta reda på hur verkligheten ser ut. Det finns en mängd olika pedagogiska inriktningar i friskole-Sverige.
  7. Konkurser – Mot bakgrund av hur många friskolor som finns har det varit få konkurser – däremot finns det en uppenbar risk för att det blir många om Reepalus förslag drivs igenom. Den som är insatt i JB-konkursen kan också konstatera att den delvis hade sin grund i politiska beslut, förändringar av gymnasieutbildningen som medförde minskat intresse för den typ av utbildningar som de erbjöd.
  8. Fler skolbyten – Det är korrekt att det är lättare att byta skola idag. Förr var elever tvungna att vara kvar på en skola trots att de mobbades.
  9. Oseriösa huvudmän – Är naturligtvis inte acceptabelt och det är därför som Skolinspektionen gör en granskning av tillstånden. Det finns ingen fri etablering för friskolor.
  10. Den privata skolsektorn är undantagen från demokratisk insyn – Ett lögnaktigt – eller möjligen okunnigt – påstående. Den som kan något om skolsystemet i Sverige vet att kommunerna har full insynsrätt i friskolor, Skolinspektionen granskar friskolor mer frekvent än kommunala skolor och eftersom 7 av 10 friskolor är AB så är också ekonomin publik.

Den som är det minsta intresserad av fakta vet följande:

”Fler friskolor förbättrar elevers resultat” skriver skolforskarna Böhlmark och Lindahl i en rapport från 2012. I en senare analys, i tidskriften Economica (mars 2015), konstaterar de att fler elever i friskolor leder till högre kunskapsresultat. Det gäller både för friskolor och kommunala skolor. Effekterna finns kvar även i gymnasiet och på högskolan. De kan inte förklaras av betygsinflation eller förändringar i elevsammansättningen. Deras forskning visar även att resultaten i den internationella kunskapsmätningen Timss inte sjunker lika mycket i kommuner med många elever i friskolor.

Skolvalsreformen har varit bra för elevers skolresultat. Effekterna är positiva, men små, och det är ”elever från svagare familjebakgrund, t ex där föräldrar har låga inkomster, som vinner mer på möjligheten att välja skola” skriver IFAU (Edmark m.fl (2015)). Forskarna ser ”inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna” och ”finner därmed inte något stöd för att ett slopande av skolvalssystemet skulle vara ett sätt att förbättra studieresultaten för någon grupp av elever”.

Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji har visat att friskolor (varav de flesta är AB) presterar bättre än kommunala skolor:

Skillnaderna mellan skolor i Sverige är små, skillnader inom skolor är däremot större än i de flesta andra OECD-länder. Det visar PISA-undersökningen som presenterades nyligen. Den svenska skoldebatten handlar om friskolor och huvudmannaskapet och knappast alls om det som är viktigt – hur duktiga är skolorna på att förmedla kunskaper?

Forskning visar tydligt att det som är viktigt för att minska segregationen och därmed förebygga utanförskap, är att ha skolor av god kvalitet. Skolor av god kvalitet förutsätter ett bra ledarskap och duktiga lärare som har höga förväntningar på alla elever, oavsett elevens bakgrund.  För det är vad som händer i klassrummet som är det viktiga. Skolforskning visar att elever som undervisas av en högpresterande lärare lär sig tre gånger mer än elever med en lågpresterande.

Hur vore det om den svenska skoldebatten handlade om detta i stället – för alla vet ju att en god utbildning är grunden för att minska utanförskap och segregation.