Kort sagt så riskerar landets kommuner att hamna i en situation där de plötsligt får ta över elever och barn från fristående verksamheter. Och föräldrar och elever kan glömma valfrihet och mångfald. Vill vi ha det så?

· ·
Av Ulla Hamilton, 31 Jan 2017

Det är intressant att det alltjämt är många som tror att Reepalus förslag om ”vinsttak” bara påverkar verksamheter som har vinstsyfte. Inget kan vara mer fel. Reepalus förslag innebär ett nytt system för tillstånd för att driva friskolor inom förskola, grund- och gymnasieskola (särskolor också inom grund- och gymnasienivån).

Det handlar om ett tillstånd som innebär att verksamheten får ta emot offentliga medel. För att få tillstånd (och detta måste alla som redan idag bedriver verksamhet med skolpeng ansöka om senast i början av september 2018 enl utredarens förslag) så krävs följande:

  1. Bara företag och organisationer som kan visa att offentliga medel (utöver det tillåtna rörelseresultatet som beräknas med utgångspunkt från det operativa kapitalet) kommer att gå till dem verksamhet de är avsedda för ska få tillstånd att motta offentlig finansiering. (s. 340 i utredningen)
  2. Verksamhet som omfattas av krav på tillstånd ska bedrivas av separat juridisk person.
  3. Den juridiska personen som har fått tillståndet får inte bedriva annan verksamhet som faller utanför regleringen. Att bedriva annan typ av verksamhet inom ramen för samma juridiska person menar utredaren att det medför risk för sammanblandning av medel mellan olika typer av verksamhet. (s 342)
  4. En juridisk person kan dock tex bedriva både skolverksamhet och häls-och sjukvårdsverksamhet om faller under samma krav på tillstånd för att erhålla offentliga medel, dock måste verksamheterna särredovisas.
  5. Eftersom tillståndet är kopplat till varje tillståndsgiven juridisk person så begränsas möjligheterna att föra över det tillåtna rörelseresultatet till andra bolag i en koncern.
  6. Villkoret för att få ett tillstånd är att aktören ansluter sig till principen att rörelseresultatet ska begränsas till en andel av det operativa kapitalet som fanns i den juridiska personen vid årets ingång. Detta är inte detsamma som rörelsemarginal som är det vanliga måttet. (s 344 i utredningen)
  7. Verksamheten får in räkna med mer än 10% av omsättningen i kassan (annars risk för överlikviditet enl utredaren) när rörelsemarginalen ska beräknas.

Detta innebär att alla verksamhetsformer, ideella föreningar, non-profit, stiftelser, AB, kooperativ mm måste anpassa sig till detta nya system (s. 333 i utredningen). Utformningen innebär att verksamheten måste göra av med pengarna, förutom en liten marginal, i verksamheten varje år. Att jobba för att effektivisera verksamheten lönar sig inte och det blir inte möjligt att spara till investeringar och för att växa.

Svenskt Näringsliv och många fler har visat att den begränsning av rörelsemarginalen som förslaget innebär gör det i princip omöjligt att bygga upp en buffert i verksamheten.  Kort sagt så riskerar landets kommuner att hamna i en situation där de plötsligt får ta över elever och barn från fristående verksamheter. Och föräldrar och elever kan glömma valfrihet och mångfald.

Vill vi ha det så?