Sammanställningen visar att Skolinspektionens beslut har lett till att de 10 största huvudmännen erhållit nära hälften av alla godkända ansökningar för nyetableringar. Det är ju synd att inte detta redovisas i Reepalus utredning.

· ·
Av Ulla Hamilton, 14 Dec 2016

Det framhävs ofta i debatten om friskolor att trots att tanken från början var att det skulle vara små friskolor så har utvecklingen lett till att det blivit allt större aktörer. Ilmar Reepalu lyfter detta som ett problem i sin utredning. Om man nu anser att detta är ett problem – att det finns friskoleaktörer som är stora och därmed har möjlighet att kraftsamla kring tex kvalitetsarbetet – så kan man ju också ta sig en funderare på hur det kommer sig att det blivit så.

93 procent av alla friskolehuvudmän har bara en eller två skolor. Till detta ska läggas att det finns nio skolhuvudmän som har 9 eller fler skolenheter. Vi tyckte att det var intressant att ta en titt på hur Skolinspektionen har bedömt ansökningar om att starta nya skolor och utöka befintliga. Deras bedömningar påverkar ju onekligen hur branschen ser ut.  Under de senaste fem åren och fram till nu ser det ut på följande sätt:

 

Ansökningar nyetableringar
2012
2013
2014
2015
2016
10 största friskoleaktörerna – antal
85
92
73
46
32
10 största friskoleaktörerna – andel
36%
41%
45%
35%
16%
Övriga – antal
152
135
91
85
162
Övriga – andel
64%
59%
55%
65%
84%
Godkända nyetableringar
2012
2013
2014
2015
2016
10 största friskoleaktörerna – antal
25
30
26
23
17
10 största friskoleaktörerna – andel
29%
33%
36%
50%
53%
Övriga – antal godkända
40
9
18
21
42
Övriga – andel godkända
26%
7%
20%
25%
26%
Källa: Skolinspektionen

Det är alltså dubbelt så vanligt att de 10 största friskoleaktörerna får godkänt på sin ansökan för att etablera en ny skola än övriga sökande. De största aktörernas ansökningar fick godkänt i över 50 procent av fallen under 2016. Övriga aktörer fick godkänt i endast 26 procent av fallen. Slutsatsen är alltså att en viktig förklaring till varför friskolebranschen ser ut som den gör är Skolinspektionens bedömning av tillståndsansökningar när det gäller nyetableringar och utökning av verksamheter. Denna sammanställning visar att Skolinspektionen beslut har inneburit att de tio största huvudmännen erhållit nära hälften av alla godkända ansökningar för nyetableringar, 121 skolor jämfört med 130 godkända nyetableringar av övriga aktörer, när de senaste fem åren summeras. Det är ju synd att inte detta redovisas i Reepalus utredning.

Förklaringarna till att tillstånden fördelas på detta sätt kan vara flera. Skolinspektionen har skärpt tillståndsprocessen och har exempelvis högre krav på att kunna visa en långsiktigt hållbar ekonomi, vilket antagligen gynnar stora aktörer. De stora aktörerna kan också antas vara bättre på att ta fram underlag som möter Skolinspektionens krav, såsom marknadsundersökningar om elevunderlag. En annan möjlig förklaring är att de stora aktörerna har en större erfarenhet av hur Skolinspektionens process fungerar och lämnar därför i högre grad in ansökningar som har en god möjlighet att bli godkända.