Olika ideologiska uppfattningar i olika kommuner kan då bli avgörande för om en fristående skola kan etableras eller inte. Detta kan enligt utredningens uppfattning knappast anses förenligt med grundläggande principer som lika villkor mellan kommunala och fristående skolor samt elevers rätt att välja skola.

· ·
Av Ulla Hamilton, 12 Okt 2016

Den sk Skolkostnadsutredningen, som presenterade sitt förslag igår, fick ett tilläggsuppdrag av regeringen. Det innebar att den skulle  utreda hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte , och lämna nödvändiga författningsförslag.

Jag kan inte undanhålla friskolebloggens läsare hur utredningen återrapporterar detta uppdrag. Utredaren, som till skillnad från den politiskt tillsatte Ilmar Reepalu, är en utredningsman i sann ämbetsmannaanda, konstaterar att han ”ser flera principiella svårigheter med att införa ett direkt avgörande inflytande för kommuner när det handlar om nyetableringar med vinstsyfte.”

Han konstaterar:

  • att det stora flertalet associationsformer som finns bland skolhuvudmännen förutsätts tillvarata ägare/medlemmars eller motsvarandes ekonomiska intressen.
  • att ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet är viktigt, vilket gör att det måste vara möjligt att bygga upp ett överskott.

”Utredningen vill i sammanhanget också peka på att det finns andra sätt att tillgodogöra sig överskott än att dela ut vinst.” Som exempel nämns att ta ut en hög lön och därigenom minska vinsten. ”Fokuseringen på begreppet vinst kan därför inte anses vara helt ändamålsenligt i sammanhanget.” Kan en sågning bli tydligare än så?

Ja, för det kommer mera. Utredaren påpekar att villkoren för att få tillstånd för att driva friskola bygger på att verksamheten kan drivas i enlighet med gällande styrdokument och utan påtagliga negativa effekter på lång sikt för eleverna eller för kommunens skolor. Uppfylls dessa krav ska tillstånd ges. ” Om vinstsyfte införs som en ny grund för avgörande inflytande rubbas dessa förutsättningar.”

Utredningen fortsätter:

”Olika ideologiska uppfattningar i olika kommuner kan då bli avgörande för om en fristående skola kan etableras eller inte. Detta kan enligt utredningens uppfattning knappast anses förenligt med grundläggande principer som lika villkor mellan kommunala och fristående skolor samt elevers rätt att välja skola.” Ett resonemang som kommunledningen i Göteborg, Stockholm mfl kommuner borde läsa och begrunda, och agera efter.

Och så slutklämmen; utredningen gör därmed bedömningen ”…att det inte är möjligt att lämna något förslag med den innebörden.”

Sedan finns det andra delar i utredningens förslag som också är värda att kommentera, inte i lika positiva ordalag. Återkommer i den delen.

/