Det vi bevittnar nu är unikt. Via media får vi en inblick i hur Ilmar Reepalu styrt beställningen till en av de absolut viktigaste statliga utredningarna som pågår just nu. Vård, skola och omsorg. Utredaren har inte tillåtits göra konsekvensberäkningar och vinstberäkningar har gjorts på av Reepalu fastställt felaktigt underlag.

· · ·
Av Ulla Hamilton, 13 Sep 2016

 

Idag replikerar Ilmar Reepalus rapportleverantör Joachim Landström på såväl Li Janssons och min artikel i SvD i fredags som på Ilmar Reepalu själv. Vi kritiserade Landström för att använda företag som inte alls har koppling till offentligt finansierad utbildning i sitt beräkningsunderlag för att teoretiskt beräkna sk ”övervinster”. Vi visade att han helt enkelt har använt fel underlag för sina beräkningar. Landström replikerar idag på detta och slår ifrån sig ansvaret för det felaktiga underlaget; ”Det är Välfärdsutredningen som definierat hur samplet ska se ut, det vill säga vad som ska ingå i undersökningen.” Ja vad ska en forskare göra när det avslöjas att han utgått ifrån ett felaktigt underlag? Landström väljer att avslöja hur beställningen sett ut.

Det vi bevittnar nu är unikt. Den person, som enligt Reepalu har levererat underlaget till hur begränsningar av vinster i välfärdsföretag ska utformas, tar i DN debatt idag även avstånd från sin beställare Reepalus kommentarer kring hur rapporten ska användas och förslaget utformas. Via media får vi en unik inblick i hur Ilmar Reepalu styrt beställningen till en av de absolut viktigaste statliga utredningarna som pågår just nu. Vård, skola och omsorg. Utredaren har inte tillåtits göra konsekvensberäkningar och vinstberäkningar har gjorts på av Reepalu fastställt felaktigt underlag.  Allt i syfte att leverera ett förslag som rycker undan mattan för en växande välfärdsmarknad och därmed också underminerar människors valfrihet. Och som dessutom påverkar hundratusentals medarbetare, miljontals människor i form av patienter, elever, föräldrar, anhöriga mfl.

Eller för att citera Landström i dagens debattartikel i DN; ”….när Reepalu går ut i SVT:s ”Agenda och” säger att nivån ska vara lägre än 10 procent så går han emot den underliggande analysmodellen. Skulle en sådan reglering bli verklighet skulle det i praktiken innebära ett förstatligande av välfärdssektorn, vilket allvarligt skulle skada Sverige, dess tillväxt och allas vårt välstånd.” Han beklagar också att Reepalu inte varit intresserad av att se konsekvensanalyser av det föreslagna vinsstaket.

Det ska bli intressant att se hur Reepaluutredningen ska hantera detta haveri. Reepalu har ju tydligt sagt att han kommer att utgå från Landströms rapport. Den rapportförfattare som skriver följande i dagens DN som kommentar till Reepalu;  ”Att bortse från värdeskapande investeringar i en regleringssituation är samma sak som att ta bort incitamenten för företagen att effektivisera sig och att förbättra tjänsteutbudet. Produktiviteten riskerar att försämras och Sverige får välfärdsförluster. Utebliven kompensation för detta vid en reglering är i det närmaste att i praktiken införa ett förbud mot privat företagande i välfärdssektorn.

Hur kan en statlig utredning hanteras på detta sätt? Man tror inte att det är sant. Hur kan skattemedel få användas på detta slarviga, oseriösa sätt av en utredare som tillsatts av en regering som säger att man måste ”säkerställa att skattepengarna används på rätt sätt”. Ska man skratta eller gråta?