Det behövs en tydlig politisk vilja att ta bort praktiska och ekonomiska trösklar för dem som vill bli lärare. Lärarbristen är här och nu. Gör det enklare för akademiker att arbeta i skolan samtidigt som de kompletterar med pedagogisk utbildning och satsa på att rekrytera lärare från andra EU-länder.

· · ·
Av Ulla Hamilton, 24 Aug 2016

Dagens blogginlägg blir min artikel i Dagens Samhälle idag. Det krävs här och nu ideer för att komma till rätta med lärarbristen. Flera platser på lärarutbildningen löser inte problemet nu.

Lärarbristen kräver snabba kreativa lösningar

Regeringen, kommunerna och facken, alla pratar lärarbrist. Men allt för lite handlar om här och nu och allt för mycket om bortom 2020. Redan 2019 kommer 60 000 lärare saknas. Vem ska undervisa våra barn i framtiden?

Regeringen bygger ut lärarutbildningen med 2 300 platser. Men allt för få lärare kommer vara klara om fyra-fem år. Dessutom visar statistiken att avhoppen från utbildningen är omfattande, två nybörjare på ämneslärarutbildningen ger ungefär en examinerad ämneslärare. De enda reformerna med snabba resultat rör mindre grupper av nyanlända och disputerade, och de åtgärder som görs inom legitimationsreformen. Det är bra men det är för lite.

Hur lätt är det för någon som inte har lärarutbildning, men en massa annan erfarenhet som skolan kan ha nytta av, att komma in i skolans värld? Även om många kan tänka sig att jobba i skolan är det få som är mitt i yrkeslivet som är beredda att sätta sig på skolbänken för att gå en lärarutbildning.

  • Gör det enklare för akademiker att arbeta i skolan samtidigt som de kompletterar med pedagogisk utbildning. Intresset finns. Teach for Sweden har många fler sökande än de har pengar för. Gör också tydlig skillnad vad gäller behörighet och anställningsregler för denna grupp och obehöriga i övrigt.
  • Minimera tiden det tar att komplettera sin utbildning för lärarexamen till att faktiskt få lön och stå i klassrummet. Låt inte högskolans organisation och traditioner sätta villkoren för när och hur den kompletterande pedagogiska utbildningen ges. Kan till exempel den så kallade ULV-utbildningen (Utländska lärares vidareutbildning) utformas som Teach for Sweden-konceptet så att de som går utbildningen snabbare kommer ut i skolan? Innan utbildningen börjar bör en snabb validering göras för att stryka så många moment som möjligt.
  • Riktade satsningar för att rekrytera redan utbildade lärare från andra länder. Internationella Engelska Skolan rekryterar lärare från till exempel Kanada. Kan det konceptet tillämpas för att rekrytera lärare från EU-länder? Det så kallade snabbspåret som är riktat mot nyanlända är en modell som borde kunna användas på fler områden. Valideringsprocessen, som i dag tar närmare ett år, måste effektiviseras om vi vill att kanadensare, spanjorer eller tyskar ska överväga Sverige. Varför kan vi inte erbjuda skräddarsydda rekryteringsprogram med ekonomisk stimulans samt tydliga tidplaner kring validering, svenskundervisning, introduktion och eventuell komplettering för de utländska lärare som vill börja arbeta i Sverige? Ett program som med hjälp av modern teknik, till exempel undervisning i svenska, skulle kunna påbörjas redan innan ankomsten till Sverige.
  • Bristande ledarskap i skolan är en viktig anledning till att lärare slutar. Under Almedalsveckan presenterade Friskolornas Riksförbund en sammanställning som visar var det finns skolor där lärarna har påtagligt dåligt förtroende för ledarskapet. Det är ett mysterium att vissa skolhuvudmän låter detta fortgå år efter år. Skolor med ett bra ledarskap kan ha goda förutsättningar att locka tillbaka de som lämnat läraryrket, såväl pensionärer som de som gått till andra arbetsgivare. En åtgärd kan vara att erbjuda skolledare ledarskapsutbildning. Det finns säkert många företag som kan tänka sig att erbjuda detta.

Det har och det fortsätter att genomföras många viktiga reformer för att stärka svenska skolan. Men perspektivet är ofta långsiktigt samtidigt som lärarbristen är här nu. Det finns ett ökat intresse från människor med erfarenhet från arbetslivet att jobba i skolan. Dessa krafter borde kanske bjudas in för att hitta lösningar på dagens utmaningar när det gäller lärarbristen. Vågar regeringen tänka utanför ”boxen”? Vi brukar berömma oss för att vara innovativa och kreativa i Sverige.

/