Här kan fattig som rik välja den skola som passar honom eller henne bäst. Pengarna följer individen. I Sverige får skolorna inte ta ut någon avgift.

· ·
Av Ulla Hamilton, 14 Jun 2016

Privata skolor, eller fristående skolor som vi kallar dem här i landet, finns runt om i världen. Det har också funnits i Sverige i form av bl a internatskolor, under många år. Privata skolor som har varit – och är i många andra länder – förbehållet de som har råd att betala den avgift som det kostar att gå i den skolan. Så fungerar det inte i Sverige. Friskolereformen, som infördes för över 20 år sedan, innebar att barn oavsett om de har rika eller fattiga föräldrar ska få med sig en skolpeng till den skola de väljer. Och avgifter är inte tillåtet.

Det är för mig obegripligt hur socialdemokratiska ministrar, som talar vitt och brett om hur stolta de är över den Svenska modellen, i nästa stund kan häva ur sig massa ogrundade påståenden om friskolor och friskolesystemet. De borde veta hur systemet fungerar, och om de inte gör det så är det än värre. För sanningen är ju att den svenska friskolemodellen är ett unikt sätt att förena frihet och jämlikhet på. Pengen följer individen, ingen rätt för friskolor att ta ut avgift och skolpengnivån bestäms av kommunen.

Om (s) mfl menar allvar, om valfrihet och friskolor ska avskaffas, så stängs valfrihetsdörren för de elever vars föräldrar inte har råd att betala avgifter till privatskolor.  Det är ju en minst sagt förvånande utveckling av den socialdemokratiska välfärdspolitiken.

Tobias Krantz, Svenskt Näringslivs chef för forskning och utbildning  och undertecknad skriver idag om bl a detta i en replik i Dagens samhälle. Detta med anledning av s-ministrarna Shekarabi och Hadzialc artikel i går. De skriver att ”Vinst som främsta styrmedel medför utmaningar för det svenska skolsystemet som vi måste möta.” Men de presenterar inte belägg för detta påstående. Den ESO-rapport ”När skolan själv får välja”, om var friskolor väljer att etablera sig, som presenterades förra veckan visade tvärtom att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader spelar roll när icke vinstdrivande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna, konstaterar ESO, verkar däremot inte de ekonomiska förutsättningarna påverka etableringen.

Som ESO konstaterar ”rapporten ger viktiga insikter, som delvis går på tvärs mot etablerade föreställningar”.

Mot bakgrund av detta finns det tyvärr mycket som talar för att ministrarna i sin argumentation kring friskolor och vinst, rider på något som de känner till – svenska folkets okunskap om hur vinsterna ser ut i välfärdsföretagen. Undersökningar visar att allmänheten överskattar rörelsemarginalen med 400 procent. Var fjärde tillfrågad tror att det handlar om över 40 procent och varannan tillfrågad tror att den ligger på 26 procent. I själva verket handlar det om knappt 5 procent. Och när de har den informationen så ändras attityden till vinstfrågan.

Det talas mycket i media om att en viss presidentkandidat i USA spelar på populism och okunskap hos allmänheten. Inte bara han skulle jag säga…..Det är sorgligt.l