Vi välkomnar att Skolkommissionen dels slår fast att friskolor kommit för att stanna, dels anser att ett obligatoriskt skolval bör införas.

· · ·
Av Ulla Hamilton, 17 Maj 2016

Skolkommissionen presenterade sitt delbetänkande under måndagen. Vi välkomnar att Skolkommissionen dels slår fast att friskolor kommit för att stanna, dels anser att ett obligatoriskt skolval bör införas. Friskolornas riksförbund har drivit frågan om att alla ska välja skola sedan OECD kom med sin rapport för drygt ett år sedan. OECD konstaterar i den bl a att det är ett problem att många inte känner till att det är möjligt att välja skola och att detta innebär att det riskerar att bli en snedfördelning av elever.

I kommentarerna efter presentationen av OECD-rapporten framförde vissa att kommunerna måste få möjlighet att sortera och fördela elever för att motverka en sådan utveckling. Vi hänvisade till Botkyrka och Nacka och förordade ett obligatoriskt, eller som vi valt att kalla det, aktivt skolval. Om alla måste välja skapas ett helt annat incitament för att skaffa sig information om vilka alternativ som finns och vilken skola som kan passa den enskilde individen bäst. Det innebär att många väljer en annan skola än den närmsta. Något som gör att boendesegregationen får mindre genomslag. Vi är glada för att Skolkommissionen har tagit till sig denna lösning. Andra positiva inslag i Skolkommissionens rapport är att det nu talas öppet om att det finns kommunala skolor som inte klarar sin uppgift, betydelsen av ett gott ledarskap i skolan lyfts fram, liksom vikten av studiero och fokus på resultat och lärarnas betydelse för ett gott resultat.

Lars Leijonborg, vår ordförande, har kommenterat Skolkommissionens delbetänkande på följande sätt:

Valfriheten har kommit till skolan för att stanna

Skolkommissionen har regeringens uppdrag att komma med förslag som kan vända den alarmerande resultatutvecklingen i svenska skolor. När den nu presterat sin analys och sina första förslag finns det anledning att komma med lovord. Man vågar tala öppet om att det finns kommunala skolor som inte klarar sin uppgift, man lyfter fram rektorernas roll, man betonar vikten av förbättrad studiero och man trycker mycket på betydelsen av stöd till och kompetensutveckling av nya lärare.

Det är också positivt att kommissionen inte fastnat i huvudmannaskapsfrågan utan fokuserat på hur vi tillsammans kan vända resultatutvecklingen och lyfta den svenska skolan. Det är inte resurserna och inte heller friskolorna som är svensk skolas stora problem. Som kommissionen är inne på, ligger det snarare i styrningen av och ledarskapet i den kommunala skolan.

Kommissionen konstaterar helt korrekt att skolvalet är populärt och bör utvecklas, inte avvecklas. Alla elever ska ha goda chanser att förverkliga sin potential och hitta en skola som passar dem. Friskolornas riksförbund, där jag just blivit ordförande, har sedan tidigare drivit att alla kommuner bör införa ett system där alla föräldrar aktivt väljer skola och där det offentliga tar ett större ansvar för att informera om alternativen. Skolkommissionen öppnar nu också för ett sådant system. Med aktivt skolval kommer förutsättningarna bli bättre för elever till mindre studievana föräldrar. Där det ”obligatoriska” eller ”aktiva” skolvalet finns kan vi se att skolor får elevgrupper som är mer blandade vad gäller socioekonomisk bakgrund. En sådan ordning ställer också stora krav på skolor att tydligt informera om det som är specifikt för just den och vad man når för resultat. Det är välkommet!

Sverige står just nu inför en stor utmaning med de många nyanlända unga som ska in i skolan. Många av dem finns i bostadsområden som präglas av utanförskap. Aktivt skolval är inte minst viktigt som verktyg för att öka möjligheterna för dessa elever. Att kunna välja skola är viktigt för alla men är särskilt avgörande för dem som bor i områden där resultaten i skolorna är låga.

Aktivt skolval finns redan i några kommuner i Stockholmsområdet. Både Nacka och Botkyrka, med olika politisk färg, kan vittna om hur införandet framförallt gör skillnad i så kallade miljonprogramområden.

Skolkommissionen tar upp den akuta frågan om att gällande reglerna för köer till skolor kan försvåra mottagandet av flyktingbarn. Friskolorna hjälper gärna till i det läge som uppstod genom den extremt höga invandringen i höstas. Men det förutsätter att skolorna ges rätt att ibland släppa nytillkommande flyktingbarn förbi kön. En sådan regeländring har utlovats, men ännu inte kommit. Med tanke på att familjerna måste få besked om var barnen ska gå i skolan när höstterminen startar, börjar det bli väldigt bråttom. Jag hoppas att Kommissionens påpekande sätter ytterligare press på regeringen att komma till skott i denna egentligen lilla men viktiga fråga.

Till sist. Friskole-Sverige uppskattar naturligtvis Kommissionens enhälliga fastslående av att valfriheten och friskolorna har kommit till det svenska skolsystemet för att stanna. Friskolornas är viktiga för mångfald och kvalitetsutveckling. Vi hoppas att orden i betänkandet är början till en dialog och ett samarbete. Friskolorna kan definitivt bidra i den nationella samling för den svenska skolan som Kommissionen efterlyser. Friskolorna är redo anta utmaningarna. Men också friskolorna är beroende av en bra nationell skolpolitik, till exempel för att säkra lärarförsörjningen. Och i utformningen av en sådan finns mycket inspiration att hämta i Skolkommissionens första betänkande!

Lars Leijonborg, Ordförande i Friskolornas riksförbund