Alltså har vi redan idag en situation där det inte rådet konkurrensneutralitet. Så om utredningens förslag blir verklighet förvärras situationen än mer för friskolorna.

· · ·
Av Ulla Hamilton, 26 Apr 2016

Vi lägger just nu sista handen vid vårt remissvar på ”Översyn av ersättning till kommuner och landsting för sk dold mervärdesskatt”. Rubriken kan ge intryck att det är en väldigt byråkratisk fråga men inget kunde vara mer fel. Detta är en fråga som handlar om mycket pengar för staten, och för välfärdsföretagen.

Den statliga ersättningen för moms infördes för att skapa konkurrensneutralitet för kommuner och landsting i valet mellan egen regi och upphandling av vård, skola och omsorg. Om vi tittar på utbildning så är det en verksamhet som inte är momspliktig. Det gör att friskolorna inte heller kan dra av moms. För att kompensera för detta har det införts en schablon om 6 procent som ska räknas in i skolpengen så att friskolorna blir kompenserade för att de har högre kostnader pga att verksamheten inte är momspliktig.

Kommuner och landsting får å sin sida ersättning från staten med en schablon motsvarande 6 procent. Den utredning som nu är på remiss föreslår att denna schablon ska sänkas till 5 procent för kommuner och landsting. Något som i sin förlängning, om det blir verklighet, också kommer att påverka friskolorna i form av sänkt schablon vid beräkningen av skolpengen. Flera av våra medlemmar har räknat på hur mycket de faktiskt betalar i moms idag och konstaterar att det ligger på över 7 procent. Alltså har vi redan idag en situation där det inte rådet konkurrensneutralitet. Så om utredningens förslag blir verklighet förvärras situationen än mer för friskolorna.

Vad baseras schablonen 6 procent på? Jo på en bedömning att kostnaderna för personal i en normal (dvs kommunal) skolverksamhet utgör ca 70 procent av omsättningen. Den återstående delen ligger sedan till grund för beräkningen av schablonen. Problemet med denna beräkningsgrund är att det inte ser ut så i friskolor. Där är personalkostnadernas andel av omsättningen betydligt lägre. Något som bl a beror på att friskolor har betydligt högre lokalkostnader (eftersom fastighetsägaren inte får ta ut moms på hyra till en icke momspliktig verksamhet så läggs det på hyran i stället). Dessutom köper friskolor en hel del varor och tjänster, momspliktiga, vilket gör att den beräkningsgrunden som utredningens förslag baseras på blir felaktig. Till skillnad från kommunala skolor, som ofta har olika typer av specialistkompetenser anställda i kommunen, som tex jurister, skolläkare, IT-tekniker mm, så är detta kompetens som många friskolor måste köpa in. Det ökar momskostnaderna. Inköp av digitala läromedel, som ju inte omfattas av reducerad moms, är ett annat exempel som illustrerar att ambitionen att åstadkomma konkurrensneutralitet misslyckas kapitalt med förslaget.

Mycket lite talar för att behovet av att köpa in tjänster minskar framöver. Därför borde regelverket ändras så att friskolor får möjlighet att dra av faktiskt moms, eller än hellre bli momspliktiga. Då skulle den snedvridning av konkurrensen som dagens system innebär försvinna. Men det som nu gäller är att lägga det förslag som nu är på remiss i papperskorgen. Det är dåligt underbyggt och det innebär att kravet på konkurrensneutralitet verkligen inte uppfylls. Kom sedan med förslag om hur konkurrensneutraliteten faktiskt kan garanteras.

SKL har också yttrat sig över förslaget och konstaterar att utredningens förslag inte ska läggas till grund för vidare lagstiftning utan att nuvarande system och ersättningsnivåer ska ligga fast.