De två största skolhuvudmännen i Sverige får alltså kraftig kritik från Skolinspektionen. De skolor i Göteborg som kritiseras och Ross Tensta ligger i invandrartäta områden. Kan det vara så att fokus på elevernas bakgrund- medvetet eller omedvetet- leder till att förväntningarna på eleverna blir lägre? Om så är det ju förfärligt.

· · · ·
Av Ulla Hamilton, 03 Feb 2016

Den senaste tiden har det kommit nyheter om att Skolinspektionen har kraftig kritik mot skolor. Nynäshamns kommun har belagts med vite, flera skolor i Göteborg hotas av vite och nu senast ledde Skolinspektionens kraftiga kritiken mot Ross Tensta gymnasium i Stockholm till att kommunen slutligen stänger skolan. De två största skolhuvudmännen i Sverige får alltså kraftig kritik från Skolinspektionen.

Den ”ursäkt” som anges för situationen på Ross Tensta – av bl a skolborgarrådet själv dvs ytterst ansvarige politiker – är brist på resurser. Även gymnasieminister Aida Hadzialic (s) skyller på underfinansiering i den artikel som finns i den tryckta DN. Det kanske är korrekt. Men i vilken annan verksamhet skulle det godtas som ursäkt för att verksamheten inte fungerar?

I alla andra sammanhang vet vi att ledningen för en verksamhet har oerhört stor betydelse för såväl arbetsmiljö, trivsel som resultat. Skolan är inget undantag – skolledaren spelar roll! Det har Skolinspektionen konstaterat i sin rapport ”Huvudmannens styrning av grundskolan”. De konstaterar också att det är stor skillnad på hur skolledarna fungerar i fristående respektive kommunala skolor. Förankringen av de gemensamma målen är mycket bättre i de fristående skolorna. SNS har också presenterat en studie genomförd av Harvard-professorn Nicholas Bloom. Den visar att ledarskapet i svenska friskolorna utmärker sig särskilt vad gäller ledarskap och ansvarsutkrävande. Det är vanligare att rektorer vid fristående skolor har en långsiktig strategi för skolan och de hålls också i högre grad ansvariga för elevernas prestationer av skolornas huvudmän.

Jag läser DN:s artikel, där en elev påpekar att undervisningen inriktas på att eleverna ska nå lägsta nivå, lärarna har helt enkelt inte högre förväntningar på sina elever. En av de saker som OECD underströk i sin rapport som presenterades i maj 2015 vikten av att ha höga förväntningar på alla elever. Det verkar inte ha varit fallet på Ross Tensta gymnasium.

De skolor i Göteborg som kritiseras och Ross Tensta ligger i invandrartäta områden. Kan det vara så att fokus på elevernas bakgrund- medvetet eller omedvetet- leder till att förväntningarna på eleverna blir lägre? Om så är det ju förfärligt.

Friskolornas belackare hävdar att vinstdrivande skolor leder till att huvudmännens fokus ligger på vinst och inte på kvalitet. Det är enligt dessa skäl för att begränsa vinstuttag. Det är naturligtvis inte korrekt. Utan fokus på kvalitet så får man inge elever. Det visar ju också exemplet Ross Tensta gymnasium, de har ett dåligt elevunderlag. Sanningen är ju att kvalitet alltid måste vara ledstjärnan, oavsett huvudmannaskap.

De kommunala exempel som jag nämnt här visar att landets största skolhuvudmän misslyckas i sitt uppdrag i flera skolor. Det belyser också att den koppling som finns i bl a uppdraget till Reepalus utredning mellan vinst och kvalitet inte är korrekt. Påståendet i utredningsdirektivet ”Förekomsten av vinstintresse påverkar incitamentsstrukturen i verksamheten, vilket går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor.” är minst sagt anmärkningsvärt och har inte stöd i forskningen, vilket också påpekats från många håll.

Dåliga skolor är inte en fråga om vinst eller non profit. Det handlar om ledarskap, om fokus på kvalitet och om höga förväntningar på alla elever. Det är hög tid att den svenska skoldebatten handlar om detta.

/