Sverige står inför ett viktigt vägval. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller så skruvar vi tillbaka tiden och låter politiker placera elever på olika skolor.

· ·
Av Ulla Hamilton, 02 Dec 2015

Skolvalet har nu funnits i drygt 20 år och vi kan se att det har lett till mångfald och ökad integration. Valmöjligheterna ökar blandningen av elever i många skolor. Till exempel pendlar 35 procent av eleverna i Tensta och Rinkeby till skolor i andra områden. För föräldrar och elever är det självklart att välja förskola och gymnasieskola. Jag vill uppmana alla att titta på hur Nacka kommun jobbar för att skolvalet är känt för alla och omfattar alla. De arbetar utifrån en vision om öppenhet och mångfald – också i grundskolan. Nacka har infört aktiva och obligatoriska skolval. Ett framgångsrecept som verkar vara okänt för många kommunpolitiker i landet. Mest aktiva att välja är familjerna i Fisksätra – ett område där många utrikesfödda bor. Från Fisksätra pendlar varje morgon 8 av 10 av elever till skolor i andra områden.

Vi vill utveckla skolvalet. Mikaela Valtersson och jag skrev om det i GP nyligen. Vi är glada för den positiva respons som den artikeln fick från MUF och moderaterna. Här kommer våra förslag i korthet.

1. Inför aktiva skolval. Valfriheten ska omfatta alla elever i Sverige och ska inte gå att välja bort. En modell bör nationellt tas fram där samtliga kommuner har som utgångspunkt att tillämpa val också till grundskolan. Skolverket bör få ett uppdrag att se till att valfriheten kommer alla elever till del.

2. Bättre information. Informationen till föräldrar och elever måste bli bättre och alla skolor ska få lika möjligheter att presentera sig. Det bör finnas information där man lätt kan jämföra olika skolors kvalitet. I ett läge då många människor kommer till vårt land måste kommunerna bli bättre på att tillhandahålla information om skolvalet på olika språk.

3. Möjliggör skolskjuts. Lagstiftningen kring skolskjutsar är i dag restriktiv och omöjliggör i en del fall klassresor. En generösare tillämpning av skolskjutsreglerna är en nödvändighet. Det kan handla om att införa fria resor med kollektivtrafik eller att ordna ersättning till fristående skolor för att anordna skolskjuts.

4. Inför en nedre åldersgräns för att ställa sig i kö till en friskola. Vi föreslår att man utreder möjligheten att införa en nedre åldersgräns för när man kan ställa sitt barn i kö. Det skulle vara utjämnande och göra att fler aktivt söker den skola som passar dem bäst.

5. De bästa skolorna ska bli fler och de dåliga färre. Ett nationellt kvalitetsindex för skolor bör införas. Med utgångspunkt i ett antal bakgrundsfaktorer skulle det vara möjligt att se vilka skolor som under- och överpresterar om man mäter mot ett förväntat resultat. Framgångsrika skolor borde ges incitament att expandera.

Sverige står inför ett viktigt vägval. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller så skruvar vi tillbaka tiden och låter politiker placera elever på olika skolor. I det sammanhanget är Skolkommissionens inställning problematisk. Kommissionen har ett viktigt uppdrag och ska komma med förslag på vad som behöver göras för att vända den negativa resultatutvecklingen i den svenska skolan.