En väg som vi tror är möjlig är att regeringen tillåter en försöksverksamhet för fristående grundskolor att avsätta ett visst antal platser (kvot) till asylsökande elever. Regeringen skulle också kunna underlätta mottagandet av asylsökande elever genom att förändra reglerna för fjärrundervisning.

Av Ulla Hamilton, 04 Nov 2015

Friskolornas riksförbund har på olika sätt påpekat att det idag inte är möjligt för fristående grundskolor som har kö, att ta emot asylsökande elever. Samtidigt har vi fått frågan vad som vi anser bör göras för att göra det möjligt för friskolor att bidra till att ta emot asylsökande elever.  Nedan beskriver vi vad vi ser skulle kunna vara möjliga förändringar utifrån rådande lagstiftning.
Sverige upplever idag en akut flyktingsituation, där allt fler asylsökande barn och ungdomar behöver plats i skolan. Det viktigt att alla hjälps åt för att se till att asylsökande får en bra utbildning. Det ställer krav på snabba regelförändringar, dels för att kunna undanröja sådana hinder som begränsar möjligheterna till ett bra mottagande av eleverna i skolorna, dels för att de ska få det stöd de behöver för att kunna ta till sig utbildningen.
Vi ser framförallt två områden där det är nödvändigt att regeringen snarast gör förändringar i författningarna för att underlätta mottagandet av asylsökande elever.
1. Inrätta en försöksverksamhet med en kvot för att ta emot asylsökande elever. Friskolornas riksförbund har kontaktats av ett flertal fristående skolhuvudmän som beklagar att de inte har möjlighet att bistå i den situation landet befinner sig i, med ett stort tryck på bl.a. skolväsendet för det omfattande antal flyktingar som söker sig till Sverige. Vi vet att även Skolinspektionen har fått sådana samtal.
En majoritet av de fristående skolorna har redan högt söktryck och därmed kö. Med dagens regelverk innebär detta att möjligheterna att ta emot asylsökande elever är ytterst begränsade och i många fall inte alls möjligt. Den akuta flyktingsituationen gör att många fristående skolhuvudmän gärna vill bidra till att ge barn och ungdomar en plats i skolväsendet. Den i vanliga fall väl fungerande kön och urvalsordningen hos friskolorna begränsar nu mottagandet av elever från utlandet vilket är olyckligt på många sätt. Det nuvarande regelverket gör att det framstår som att friskolor är ointresserade av att ta emot asylsökande elever. Ett felaktigt intryck som tyvärr lett till att friskolorna också kritiserats i media och av allmänheten.
Öppenhetskravet, som det formuleras i 10 kap. 35 § skollagen, samt bestämmelserna om urval för det fall det finns fler sökande än platser, 10 kap. 36 § skollagen, innebär att fristående skolor inte kan göra undantag från urvalsgrunderna, vilket i sig är bra. I ett akut läge som det nu rådande bör det dock öppnas möjligheter för att göra avsteg för att lösa ett svårt problem.
För fristående gymnasieskolor uppstår inte samma svårigheter som på grundskolesidan. Där finns möjligheter att inrätta språkintroduktion eller att använda möjligheten till fri kvot, dvs. ett visst antal platser ska avsättas för att ta emot elever som t.ex. saknar svenska betygsdokument eller liknande, enligt 7 kap. 3 § gymnasieförordningen. Varje skolhuvudman beslutar själv hur många platser som ska avsättas till fri kvot.
Vi har samrått med Skolinspektionen om möjligheterna till att inom befintliga bestämmelser kunna ta emot asylsökande elever trots att en fristående skola har en redan befintlig kö. Mot bakgrund av lagstiftningens krav på bl a icke diskriminering verkar det inte finnas någon möjlighet att göra undantag från köreglerna eller skapa en ny urvalsgrund som skulle kunna lösa problemet inom ramen för gällande lagstiftning.
Vi har då kommit fram till att det snabbaste och enklaste sättet att avlasta de kommunala skolhuvudmännen genom att även fristående grundskolor kan ta emot asylsökande elever, är att det inrättas en försöksverksamhet.
Vi ser en försöksverksamhet som innebär att deltagande skolhuvudmän får möjlighet att avsätta platser till en fri kvot för asylsökande elever. Huvudmannen ska själv, liksom i gällande bestämmelse om fri kvot på gymnasieskolor, välja storlek på kvoten. Skolverket alternativt Skolinspektionen ansvarar för försöksverksamheten och registrerar de skolhuvudmän som önskar delta.
En reglering för försöksverksamheten skulle kunna innehålla följande punkter:
Försöksverksamhet med fri kvot för att ta emot asylsökande elever i fristående grundskolor
• Förordningen innehåller bestämmelser om en försöksverksamhet med fri kvot för att ta emot asylsökande elever i fristående grundskolor. Förordningen gäller från 1 januari 2016 och till 31 juni 2019.
Med fri kvot enligt denna förordning avses att ett begränsat antal platser ska avsättas för asylsökande elever, vilka ska ges företräde framför övriga sökande till den fristående utbildningen.
Syftet med den fria kvoten är att fristående skolhuvudmän ska ges möjlighet att ta emot asylsökande elever i förskoleklass och grundskola, med avsteg från bestämmelserna i 9 kap. 17-18 §§ samt 10 kap. 35-36 §§ skollagen.
• En huvudman för fristående förskoleklass och grundskola som önskar delta i försöksverksamheten ska anmäla detta till Statens skolverk (alt. Statens skolinspektion), så att skolmyndigheten kan registrera de som vill delta i försöksverksamheten.
• Huvudmännen för fristående grundskola ska i sin anmälan till försöksverksamheten ange ungefärligt antal platser som ska avsättas som fri kvot.
• Plats utifrån den fria kvoten ska beredas för den elev som väljer den fristående skolan. I andra hand kan plats beredas genom samråd med berörda myndigheter.
• Huvudmannen ska tydligt informera om deltagandet i försöksverksamheten och vilket antal platser som avsätts för kvoten så att det blir ett transparent antagningsförfarande för de som söker plats på skolan.
2. Utvidga möjligheterna till fjärrundervisning samt fjärrundervisning på entreprenad
Förbundet har tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och landsting, skrivit till regeringen och påtalat vikten av att utvidga bestämmelserna om fjärrundervisning, samt möjligheterna till fjärrundervisning på entreprenad. Även Skolinspektionen har i skrivelse i augusti 2015 med rubriken ”Angående regleringen av huvudmäns möjlighet att använda entreprenad i förhållande till undervisning” beskrivit problemen med begränsningarna i fjärrundervisningen.
Det finns en stor brist på lärare för modersmålsundervisning, än större brist på personal som kan bistå i studiehandledning på modersmålet. Framför allt på mindre orter är läget mycket svårt att få fram personal med rätt kompetens och kunskap i alla språk. Med ett ökat elevantal kommer också ett högre tryck på legitimerade lärare i alla ämnen. Vi ser det därför som ytterst angeläget i den svåra situation som nu råder, att regeringen snabbt fattar beslut om att vidga möjligheterna till fjärrundervisning på så sätt att fler ämnen måste få ingå i den försöksverksamhet som påbörjas läsåret 2015/16. Därtill krävs att kommunala och fristående skolhuvudmän måste kunna träffa avtal om fjärrundervisning på entreprenad med varandra. Såsom bestämmelserna är utformade nu, gäller det enbart möjligheten att avtala om entreprenad med staten och det löser på inget vis problemet med modersmålsundervisning, studiehandledning osv.
SKL har i ett nytt pressmeddelande angående akuta åtgärder för att klara flyktingsituationen även nu påtalat det stora behovet av förändring av regelverket kring fjärrundervisningen och entreprenadbestämmelserna.
Vår förhoppning är att dessa förslag kan bidra till en snabb lösning på det rådande läget där många friskolor är förhindrade att bidra till att asylsökande elever får en skolplats.
/