Oavsett om man utgår ifrån föräldrarnas utbildningsnivå, om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund så gäller samma mönster. Betygen i fristående skolor är betydligt bättre och fler elever når kunskapskraven i alla ämnen.

·
Av Ulla Hamilton, 30 Sep 2015

Idag kom Skolverket med sin årliga betygsstatistik för läsåret 2014/15. 14 000 elever var inte behöriga till gymnasieskolan när de gick ut grundskolan i våras. Det är fler än antalet invånare i hela Vetlanda. Och det är en ökning jämfört med året innan. 14,4 procent var obehöriga jämfört med 13,1 procent 2014. Det är intressant, och beklämmande, läsning. Det är oerhört viktigt att vi blir duktigare på att ta hand om de unga som kommer till vårt land mitt i skolåren. Skolverket konstaterar i sitt pressmeddelande att ”Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. För de elever som börjat i svensk skola i årskurs 6-9 går utvecklingen i motsatt riktning – från en redan mycket låg behörighet på 28 procent till 26 procent i år.”

Vi vet sedan länge att resultaten i friskolor är ungefär 10 procent bättre än i kommunala. Den bilden förstärks i och med dagens statistik där elevernas genomsnittliga meritvärde i fristående skolor ökar mer än i kommunala. Meritvärdet i fristående skolor ökar från 233,1 till 245,2 och i kommunala skolor från 211,0 till 220,3.

Statistiken visar att det är en större andel elever som når kunskapskraven i friskolor helt oavsett deras bakgrund. Det spelar ingen roll hur man skär statistiken. Oavsett om man utgår ifrån föräldrarnas utbildningsnivå, om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund så gäller samma mönster. Betygen i fristående skolor är betydligt bättre och fler elever når kunskapskraven i alla ämnen.

Extra tänkvärt blir det när man granskar statistiken för elever med utländsk bakgrund, födda utomlands. I kommunala skolor minskar andelen som når kunskapskraven i alla ämnen från 48 till 46 procent. I fristående skolor ökar andelen samtidigt från 74 till 75 procent. Det är uppenbart att fristående skolor lyckas bättre med skolresultaten för de här eleverna.

Vi vet att fristående skolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund än de kommunala. I Rinkeby och Tensta pendlar 35 procent av eleverna till skolor i andra områden. Köerna är långa till många friskolor, men de vågar inte expandera i rådande läge med all politisk osäkerhet kring friskolornas framtida villkor. Det är sorgligt att den svenska skoldebatten, trots uppenbara kvalitets- och resultatproblem i skolan, är helt fixerad vid huvudmannafrågan. Tänk om all den kraft och energi som läggs på detta i stället skulle läggas på det som är så otroligt viktigt för individer och Sverige – att vända den utveckling som bl a Skolverkets statistik visar på.

Det rimliga i rådande läge borde vara att utbildningsministern mfl säger ”Vi välkomnar alla att jobba för att vända denna utveckling. Jag uppmanar alla att ta lärdom av de som är framgångsrika, oavsett huvudmannaskap.  För ska vi klara detta så måste alla goda krafter hjälpas åt.”

Tyvärr säger inte ministern, ej heller någon annan i regeringen detta. Istället jagas friskolorna i den allmänna skoldebatten. Finns det ingen inom s eller mp som inser att det är viktigt att titta på vad de fristående skolorna gör som är bra och uppmuntra dem att expandera?

/