Plötsligt finns det flera huvudmän på skolområdet, kommunerna och fristående skolor. Det klart att detta är irriterande för den ena huvudmannen. Det stör ju, politiker och byråkraterna förlorar fullständig kontroll över "sina barn". Men det är inte "deras barn" längre

· ·
Av Ulla Hamilton, 14 Aug 2015

Det kommunala vetot är under debatt. Det är bra. Under århundraden var det de olika skråna som bestämde om en konkurrent skulle få etablera sig. Det systemet är tack och lov borta. Skråväsendet är avskaffat. Näringsfriheten, som nyligen fyllde 150 år, och etableringsfriheten har sedan länge varit grundprinciper på många områden.

Under andra hälften av 1900-talet öppnades också marknader som traditionellt varit offentliga monopol. Skolområdet är ett sådant. Friskolereformen innebar att de friskolor som uppfyller etableringskraven får möjlighet att starta efter tillstånd av Skolinspektionen. En skolpeng följer eleven till den skola hen valt. En revolution i sig, plötsligt finns det flera huvudmän på skolområdet, kommunerna och fristående skolor. Det klart att detta är irriterande för den ena huvudmannen. Det stör ju, politiker och byråkraterna förlorar fullständig kontroll över ”sina barn”. Men det är inte ”deras barn” längre. Trots att det fria skolvalet funnits i 20 år så betraktar fortfarande många lokal politiker kommuninvånarna som ”deras”. Det är dags att inse att det inte är så. För många föräldrar, elever, lärare och entreprenörer har detta varit en fantastisk förändring. Och den har satt fokus på kvalitet i skolan.  Skråväsendet är avskaffat, etableringsrätten införd, låt inte kommunpolitikers uppfattning att det handlar om ”deras barn” sätta käppar i hjulet för etableringen av nya friskolor. Det styrande ska vara kvalitet.