Det fria skolvalet inte orsak till resultatförsämringar i skolan enligt IFAU

· ·
Av Ulla Hamilton, 27 Jan 2015

Ifau har presenterat en intressant rapport om 1990-talets skolreformer: ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola”. Deras uppdrag var att titta på om reformerna har påverkat resultaten och därmed vara en förklaring till de sjunkande skolresultaten. Reformerna är många.

  • 1991 Decentralisering. Kommunansvar personal och resursfördelning och styrning. Sektorsbidrag
  • 1992 Friskolereform grundskola, skolpeng 85% av kommunens snittkostad
  • 1992 Treårigt gymnasieprogram införs gradvis i kommuner
  • 1993 Generella statsbidrag, meritvärdering av lärartjänster upphör
  • 1994 Skolpeng gymnasieelever i fristående skolor
  • 1994 Skolval kommunala skolor i andra kommuner
    Kursbetyg och målrelaterade bokstavsbetyg i gymnasiet från åk 1
  • 1994/95 Nya läroplaner
  • 1995 Skolpeng minst 75% av kommunens genomsnittskostnad
  • 1996 Nytt läraravtal, reglerad arbetstid och nya löner.
  • 1996 Målrelaterade betyg i grundskolan från åk 8. Första avgångsklass 1998
  • 1997 Friskolor jämställs med kommunala. De får ej ta avgift, måste delta i kvalitetsarbetet.
  • 1997 Krav på kommunal kvalitetsredovisning
  • 1998 Frivillig förskoleklass från 6 år

Resultatet av analysen är mycket intressant. IFAU utesluter att de stora kunskapsförsämringarna i internationella kunskapsmätningar beror på skolvalsreformen. De menar att genomförandet av 1990-talets skolreformer inte verkar ha satt igång kunskapsfallet i svensk skola, däremot kan reformerna ha påverkat en redan pågående trend. Det försämrade resultatet sker redan innan barnen når högstadiet och förstärks i tonåren. Deras slutsatser är bl a att resultatförsämringarna omfattar alla elever och alla nivåer och att det inte finns något som tyder på att familjebakgrund har blivit viktigare idag än för 25 år sedan. Detta är ju inte vad som hävdas i debatten. Skillnaderna i skolresultat mellan infödda och utlandsfödda elever tycks inte ha förändrats av skolvalet.

Däremot kan de visa att skillnaderna ökat mellan skolor. Den sk ”sorteringen” av elever. Välinformerade elever väljer helt enkelt skolor som har hög kvalitet. Det gäller såväl infödda som med utländsk bakgrund. Rapporten visar också att boendesegregationen har stor påverkan vid skolvalet.

Sammanfattningsvis så ger IFAU en helt annan bild än den gängse i debatten, att det fria skolvalet är orsaken till resultatförsämringarna. Nu kanske den svenska skoldebatten kan släppa den frågan och fokusera på hur vi tillsammans ska vända utvecklingen så att ALLA skolor lever upp till kvalitets- och resultatkraven. Då kan vi äntligen fokusera på rätt saker. 15 procent av grundskoleeleverna går i friskolor, 85 procent i kommunala skolor.

Här hittar du IFAU:s rapport Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola